Efter tre dagar på Way Out West funderar man (jag) lite på vad folk har på sig, alltså kläder. Artister är inte folk och Tove Los utstyrsel överraskade inte. Musikers inflytande på mode är flyktigt och kortvarigt och följer dessutom tidens trend och styr den sällan.
Men publiken påverkar varandra. Man ska ju visa upp sig och Slottsskogen i augusti är en utmärkt arena, så länge solen skiner. Det var en fin upplevelse när regnet stilla började falla på lördagskvällen och en majoritet av åskådarna lugnt tog fram medhavda skydd för väta från skyn. ”Fördelen med en sydväst är dess stora nackdel”!
C, på väg mot oss, mötte dem som varit överoptimistiska och som försvann hemåt i tunna linnen och plagg som vätan smetade runt deras kroppar. Vi andra såg och hörde Håkan Hellström.
Idrotten var inte ständigt närvarande i parken under festivalen. När vi flyttade in till Linnéstaden för några år sedan, kom vi på att alla unga människor såg ut som om de var på väg till eller ifrån gymmet. Det är skillnad idag. Nu ser medborgarna, oberoende av ålder, ut som presumtiva gymbesökare. Väldigt få ser ut som om de kommer därifrån.
Athleisure blev modet som sopade bort jeansen.
Den franske musketöreren René Lacoste, var tidig, om inte först, med att utnyttja sitt kändisskap för att sälja kläder.
Musketör? Ja, han var en av fyra franska tennisspelare som var mycket framgångsrika på 1920talet. Den amerikanska publiken döpte honom till ”Le Crocodile”. En vän till Lacoste hade låtit brodera en krokodil på hans tröjor. Detta blev sedan det mycket framgångsrika varumärket Lacostes logotype. Kul att det är en alligator som avbildats.
Vid genombrottet för modetrender under senare delen av 1800talet var det juveler och konstnärer som skulle förknippas med nya kläder i Paris och på andra ställen. Konstgallerier var ofta platser för modevisningar. Symbiosen har fortsatt och det sägs att det var Andy Warhole som på 60talet totalt släppte lös kommersen när popkonsten fick leva sida vid sida med Twiggy. En situation som gav modebranschen mer än konsten, och gör så än idag, fast många modemärken och logotyper bytts ut.
Modet tog sig in i idrottsvärldens finaste rum. Golfens rykte som överklassport förstärktes av klädkoden och viljan att vara något annat än fotbollspublik. Men idag är det mera main stream när det spelas majors. Och den vita sporten tennis höll emot med krav på vita underkläder hos damerna. Sedan mötte tennisen Serena Williams!
Andra modetrender är historia, men ibland är de kul ändå. Vi minns alla näbbstövlar, afganpälsar och tunikor med cirkulära batikmönster. En generation som såg ut som om de passerat ut genom en gigantisk loppmarknad och fått ett bra pris på en helt ny garderob!
Politik som mode eller mode som politik.
En stram man, uniformslikt klädd i slips, vit skjorta och mörka byxor symboliserar inte samma sak idag, som när våra fäder var unga. Särskilt inte om han är i en större grupp av män, med samma klädsel.
Så vi tar sats inför ännu en höst, tar en pilsner, en fredagspilsner och sneglar på vad andra har på sig och om vi passar in.
Fredagspilsner på John Scott’s på Linnégatan 38, från 17.00.
/Häggan
Läs alla gamla pilsnermail här
http://blogg.hagglin.nu/