Vår fria press och dess lojaliteter

Minns ni Cecilia Stegö? Nej det är klart att ni inte gör. Hon var ju bara kulturminister i tio dagar. Sedan tvingades hon avgå eftersom hon inte betalade TV-licens och hade betalat sin hemhjälp svart. Detta var år 2006 och RUT-avdraget infördes inte förrän sommaren 2007, något som kanske hjälpt kulturminister Stegö att sitta kvar på sin post.

 

Dock minns ni och känner till miljöminister Åsa Romson, miljöpartiet. Till yttermera visso känner ni alla till att miljöministern:

Målat sin båt med en icke tillåten och giftig bottenfärg

Inte betalat skatt för sin felaktigt använda diesel

Släppt ut avloppsvatten i Östersjön

Värmer sin båt med en traditionell oljepanna

 

Än sen då? Måste man leva som man lär? Personligen är jag kritiskt till privatbilism i urban miljö men kör lik förbannat runt i staden i min frus bil.

 

Och det finns alltså inget lagrum som tvingar dig att leva som du lär, men om man har så pass hög svansföring som miljöpartister har, så borde man inte värma sitt hem genom att elda olja. De övriga punkterna på listan är lagbrott.

 

Så var är då vår oberoende och fria press någonstans? Inget hindrar våra journalister från att angripa Miljöpartiet och miljöministern förutom deras egen lojalitet. Så fri är vår fria press!

 

Men vem är intresserad av imperfekt när det finns presens och till och med futurum att leva i. Vi skapar snabbt en ny flashmob för att hjälpa några hemlösa katter eller drar igång en skallgångskedja efter ett par bortsprungna hundar. Vår förmåga att blixtsnabb agera för något ovidkommande växer stadigt till sig.  Och dessa snabba engagemang blir till de viktigaste i världen. Då blir även snabbheten en dygd och flera av er propagerar för omröstningar på nätet som skall styra och påverka våra valda politiker. Ja, jösses, sådan otur ni har när ni tänker.

 

Det är tråkigare att gå igenom siffrorna på ekonomin hos Europas stater och jämföra de med framväxten av främlingsfientliga partier. Då finner man att främlingsfientligheten inte ökar totalt sett i Europa även om det dyker upp nya bruna trynen i Sverige och Grekland. SD är helt enkelt duktiga som politiskt parti och arbetar och reagerar på samma sätt som alla våra andra etablerade partier. Attityder hos väljarna förändras inte över en natt och Åkesson har helt enkelt blivit bättre på att fånga upp och mobilisera fler som tycker som honom.

 

Men en hel del av Sverigedemokraternas väljare delar inte partiets åsikter utan är missnöjesröstare. De ogillar det regerande samhället av olika skäl och visar sin ovilja genom att rösta på ett parti som de vet upprör majoriteten. Detta är deras sätt att stoppa upp ett finger i baken på etablissemanget.

 

Dessa personer tillhör i största grad sofflocket i vanliga fall så är det svårt för andra partier att vinna över dem till sin sida. Det som återstår är att försöka att övertyga dem om att etablissemanget inte bryr sig om deras finger i ändan och att det enda som händer när man stoppar upp ett finger arslet på etablissemanget är att fingret luktar illa.

 

Så vad gör vi då? Vi tar oss en pilsner, en fredagspilsner.

Fredagspilsner på Brewers Beer Bar på Tredje Långgatan 8, från 17.00.