Trängsel redan i första kurvan

Jag har just deltagit i ett bra samarbete som gav ett resultat som alla tre deltagarna är nöjda med. Och vi gjorde det tillsammans. Vi hade en förutbestämd och väl avgränsad uppgift. Lös detta och gör det som ett lag.

I vår gemensamma värld behövs då och då laginsatser. Något viktigt står på spel och några få individer har sällan tillräckligt med kapacitet att lösa problemet. Om man dessutom har en mängd små grupper som oberoende av varandra söker en lösning på samma uppgift, då delas de tillgängliga resurserna i mindre delar och chanserna att lyckas blir mindre.

Under inledningen av den pågående pandemin kom diskussionen om vaccin upp tidigt. Tidshorisonten för framtagning av nya sådana är vanligtvis många år. Nu rörde det sig dessutom om ett par vaccin baserade på ny teknik. När vaccinkandidater dök upp tidigt, tyckte många kritiker att det där gick för fort. Vad de flesta då inte funderade över är vad man kan fixa, om man lägger stora och gemensamma resurser på sin arbetsuppgift.

Man kan tycka olika saker om uppgiften som Robert Oppenheimer stod inför när man startade Manhattan-projektet. Men 1942 placerades en stor grupp tekniker och vetenskapsmän i Los Alamos, New Mexico. (Några var spioner, om det sa en av de anställda, Tom Lehrer:
”I had a job there as a spy. Now, I guess you know that the staff out there at that time was composed almost exclusively, of spies… of one persuasion or another.”)

De skulle ta fram en teknik som inte fanns som annat än som teorier. På mindre än fyra år lyckades de med samlade personella, ekonomiska och tekniska resurser producera tre stycken atombomber. Om spionernas spridning av tekniken gav en bättre värld, det vet jag inte.

Den 12 september 1962 höll John F Kennedy ett berömt tal och sa då:
”We choose to go to the moon. We choose to go to the moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard.”

Om att utnyttja de resurser man har tillgängliga och inte tveka inför att använda sådant som man har stående i garderoben, uttryckte sig Tom Lehrer:
”And what is it that put America in the forefront of the nuclear nations? And what is it that will make it possible to spend twenty billion dollars of your money to put some clown on the moon? Well, it is good old American know how, as provided by such good old Americans as Dr. Wernher von Braun!”

Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ut på månens yta. Han hade då personligen flugit och landat månlandaren. Den var utrustad med en datorkapacitet ombord, som några år senare överträffades av den i en programmerbar räknare av typ HP 25.

Alltså, stora saker kan genomföras om man har ett gemensamt mål och inte delar upp sig i många konkurrerande team. Alla drar åt samma håll. Vare sig Manhattan- eller Apolloprojekten hade förts i mål med konkurrens.

Om man ställer upp ett stort antal grupper och ger dem samma uppgift, och en gemensam start, då blir det trångt redan i Trösen (på femte plats i listan när jag googlade det).

Vilket leder oss från bilkörning på Gelleråsen Raceway till vårt nygamla gemensamma projekt.

Vi tar en pilsner, vi undviker trängsel och där den uppstår löser vi det genom samarbete.

Fredagspilsner på John Scott’s på Linnégatan 38, från 16.00. 

Sanningen om en öl

Vad är sant, vad är sanning och hur aningslösa är vi när historiska händelser tas upp och framförs i både raljerande tonfall och som detaljerade sanningar?

Det är kämpigt att ha en son som är utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och historia. Hans returer på vissa skott och passningar kan få erfarna tennisproffs att blekna. Vardagliga förnumstiga uttalanden om ditten och datten kan resultera i att man sitter som en Rembrandt i väggen och undrar vad det var som just körde över en.

Historiska lögner är oftast medvetna och skapade i propagandistiska syften, andra har bara uppstått ur situationer som inte varit så viktiga eller haft behov att lyftas fram.

Min favorit i det senare sammanhanget är det felaktiga påståendet att det var siouxhövdingen Sitting Bull som ledde de ursprungliga amerikanernas anfall mot general Custer och hans 611 man starka 7.e kavalleri vid Little Big Horn.

Så var det inte. Anfallet leddes av de två krigarhövdingarna Crazy Horse och Gall. Sitting Bull var inte ens där. Han var ute och försåg sig med viktiga växter för tillverkning av traditionell medicin.

Filmer och sagor kan tillsammans bilda historier som tas för sanna.

Den främste historieförfalskaren vi känner är Joseph Goebbels. En sentida lärling till honom är den förre amerikanske presidenten.

Många av er känner till historierna om hur polska kavallerister red med sina lansar mot de tyska stridsvagnarna under de första dagarna av Andra Världskriget. Historien hade sin upprinnelse i en italiensk journalist som sett några döda hästar och polska ryttare vid ett par tyska tanks och fotograferat detta.

I själva verket var det så att det polska kavalleriet var utrustade med lätt artilleri som drogs av hästar. Dessa mycket rörliga antitankvapen gav tyskarna större förluster än de räknat med. Goebbels använde fotografierna för att skapa historien om de korkade och som folk underlägsna polackerna, som stred mot tanks med lansar.

Till yttermera visso är jag övertygad om att ni tror att Napoleon var en kort och liten man. Bonaparte var över medellängd för sin tid. Britterna skapade myten och bilden av den lille kejsaren för att stärka moralen hos sina trupper och förringa den franska arméns styrka.

En annan historia som ni glatt berättar är att Kristian Tyrann, den elake personen bakom Stockholms blodbad, kallades för Kristian den Gode, kung av Danmark. Fel! Som kung i Danmark hette han Kristian II och hade inget tillnamn alls. Han avsattes dessutom av danskarna 1523. Hur historien om ”Den gode” uppkom får ni försöka ta reda på via det världsomspännande datornätet Internet. Bland annat har Dick Harrisson skrivit om det.

En sak som är riktigt säker det är att vi är svältfödda på gemenskap och att få träffas och tjata lite. Det är dessutom sant att vi för samtal med John Scotts om att försöka genomföra en traditionell fredagspilsner under rådande restriktioner. Vi återkommer snart i detta ärende. Till dess får ni gärna ta en pilsner och se framåt.

Denna utsaga sväljer jag ner med en Folkale från Odd Island Brewing.