Nu är det jul igen

Och det hände sig vid den här tiden, liksom vid samma tid föregående år, att hela världen skulle gå ut och handla. Och alla gav sig ut och handlade, var och en i sin stad. Förutom de som åkte till Ullared eller julmarknaden i Berlin.

 

Men oavsett var de befann sig vid tiden för sina inköp, så kunde de linda sina paket och knyta om dem med färgade snören och juliga papper. Slutligen lade de allt i stora påsar och bar det åter till sina hem.

 

Och runt omkring stod de shoppande människorna och sjöng i himlens höjd. Butiksägarna sa till dem att inte vara rädda, ty shopping bär bud om stor glädje. Så alla köpte lite till. Kontona kan vara lite ledsna i januari, men sedan är det snart vår igen.

 

Så när det nu är dags att stötta handeln och köpa diverse klappar att ge bort i jul, funderar jag på hur allt startade. Sakerna som exponeras så frikostigt för att locka oss till köp. Från första början, hur kom någon på dem. Det som nu blir presenter som ibland anses både bra, nyttiga och till och med nödvändiga, men som också blandas med en hel del skräp.

 

Allt blir bra bara det är privat ropar den ena politiska sidan, i en nästan religiös övertygelse. Nu passar ju både religiöst och övertygelse ganska bra till de kommande helgerna. Fast de som ropar vet att det inte är riktigt sant, så hävdar de detta ändå. Religionen gäller över erfarenheten. Och de tror att allt gott som finns har kommit ur privata initiativ.

 

Ute på den andra kanten är det inte lika fundamentalt. Där är det mera virrigt och osammanhängande. Begrepp som ditt och mitt blir som bekant till pikanta inslag i de många principdiskussionerna. Det finns helt enkel fler övertygelser än vad som är nyttigt för den sidans möjlighet att kommunicera sitt budskap. Detta trots att budskapet är så viktigt just i denna del av vår kalender. Men de tror att privat är en svordom.

 

Och någonstans mitt i detta finns det en fungerande stat. Något som mer liknar Jultomten än alla privata församlingar.

 

Om vi snabbt skulle ta bort allt som från början utvecklas inom statliga ramar och med statlig finansiering från butikhyllorna och ur våra vardagliga liv, vad skulle då finnas kvar?

 

Till exempel datorerna och teknikerna runt dem, så som vi känner dem idag, togs fram vid främst olika universitet och Internet skapades inom det amerikanska försvaret. De ohemula förmögenheter som uppstått inom dessa industrigrenar bygger helt på offentligt finansierad forskning. Vem är Jultomte då?

 

Stat och marknad är inte motpoler utan fungerar bäst i ett kreativt samspel. Men tron på den motsträviga staten som mest är i vägen för de omhuldade entreprenörerna, sitter djupt. Och tron är ju också en stor del av julhelgerna. Bill Gates, Jeff Bezos och Mark Zuckerberg ger gärna bort lite pengar numer, men ursprunget till deras förmögenheter, var kom det ifrån.

 

Vad gör då riskkapitalisterna och deras företag som höjs till skyarna? Uppträder de som Jultomten? Nej, de skatteplanerar. Googles bästa gren är inte att betala skatt. Apple hade troligen inte överlevt som företag utan statligt stöd och skattelättnader, etc.

 

Så låt oss då fara till Panama för att känna vibrationerna av de skalv som Panamapappren orsakade bland dem som ansåg sig som varande utvalda och lyssna till falsksången som uppstod ur deras förskräckelse.

 

Men först tar vi en fredagspilsner, en julfredagspilsner!