Återigen närmar vi oss obevekligt en tid av terror i form av traditioner, vanor och ovanor. Det är så mycket som man skall. Men väntar man bara tillräckligt länge så kan det hända att ”skall” försvinner, bara så att ni vet.
Dock ämnar nu denne dinosaurie att börja dansa med er, eller i alla fall att röra sig något lite i takt med tiden. Och detta trots att tankesmedjorna redan har angett att våra smart phones kommer att ha försvunnit inom fem år. Jag kommer sålunda att tillbringa de traditionstunga helgerna framför oss med att försöka sparka igång en sådan där manick, fylla den med gammal information i form av era telefonnummer, samt lära mig att använda den. Det sista kommer att ske genom helt formidabelt entusiastiska samtal med mina barn. Sammandrabbningar som för den utomstående kan te sig som kriget, men som i själva verket är ett traditionsbundet informationsutbyte.
Korrelationen mellan vanor och traditioner förefaller inte vara helt och hållet utredd. Dock går diskussionerna hemma lite granna på ”repeat” och jag letar efter nya områden att argumentera kring istället för varandet av julgranar, lutfisk och en oerhörd mängd lampor kopplade till timers. Som en helt igenom otraditionell start på hysterin, kan jag meddela att samtliga lysande julsaker i år fungerade. Att detta inte är standardtillståndet för sådan utrustning märkte jag i kön på Elektrotekniska byrån, där var och en förhoppningsfullt trodde att det fanns reservdelar att köpa till utensilier som de tidigare år inhandlat billigt på Jula eller Plantagen.
Jag undrar om en annan vana eller ovana och om dess anknytning till ålder. Detta rör inte de annalkande helgerna om inte en tomte i röda dyker upp. Är det helt enkelt så att en del yngre män lagt några år till sina liv eller har jag missat något eller rent av blivit gammal? För ett antal år sedan dök modet upp bland tonåriga gossar att visa vilket varumärke de har på sina kalsonger. Ett mode som ursprungligen kom från amerikanska fängelser där det symboliserade att han som visade sina kalsonger var tillgänglig för sexuellt umgänge. Sedan blev det som ni minns problem med klorhalten i våra offentliga simbassänger och en jakt på kalsongbärare inleddes.
Då jag nu byter om på mitt gym cirka två gånger i veckan så passerar ett antal män mig i omklädningsrummet. De är yngre än vad jag är men inte längre tonåringar. Många av dem har kalsonger på sig under sina träningskläder trots att det inte ges några tillfällen att exponera varumärkena eftersom i princip allihop har någon form av långa benkläder på sig. Man undrar om detta är rymlingar från simbassängerna eller om det har hänt något annat med traditionerna. Jag tror dock inte att klorhalten på gymmet påverkats överhuvudtaget.
En ny svensk tradition är att man skall halka omkring med sina odubbade vinterdäck när ishalkan slår till. Alltså gick polisen i Göteborg ut under tisdagen och uppmanade alla att åka kollektivt om man inte ansåg sig behärska underlaget. Åttio procent av alla bilkörande män kastade sig traditionsenligt direkt ut i trafiken för att visa att de kan, vilket som ni vet inte stämmer särskilt väl. Men nu är de ju en gång för alla män!
Veckans ovana kommer inte traditionsenligt från Donald Trump, vars danssteg på alltför hala golv underhållit oss under hösten. Nu får vi vända oss till den framstående orten Woodland i North Carolina. Där har man nämligen förbjudit solpaneler eftersom de är farliga för mänskligheten. Detta beror på att panelerna stjäl all energi från solen och på detta sätt dödar växlighet genom att starkt påverka fotosyntesen. Den argumentationen såg ni inte komma!
Så vad gör vi åt det? Jo, vi visar vår makt över agendorna, höjer våra glas och samlas i baren.
Julfredagspilsner på Brewers Beer Bar på Tredje Långgatan 8, från 17.00.