Så rullar livet igång igen efter en lyckad semester. Tänk vad lite solsken kan göra för en positiv helhetsbild, utan att livet tränger sig på allt för mycket. Fem veckor i Kungsviken där huvuduppgiften var att göra så lite som möjligt, en uppgift jag lyckades ganska bra med, om jag får säga det själv.
Dock hoppas jag att ryktet om bandets spelning i Rassys skjul har nått er. Vi i Two Generations förstår att publiken uppskattade vår insats.
Men nu skall man igång igen på alla cylindrar. Det känns som om starten på hösten liknar vår tvåtakters utombordare, en väl fungerande teknik som numer är förbjuden att saluföra i Sverige. Som alltid startar den lite lojt på en cylinder för att lagom coolt gå över till att köra på två och slutligen visar den musklerna genom att köra på alla tre cylindrar. Hur är det för er?
Och hur går det för vår avkomma? I stilla mak börjar de kliva in i grottekvarnen eller i alla fall att stå på gränsen till den. Några av de unga vuxna kliver rätt in i anställningar medan andra tvekar på tröskeln och ytterligare en del får jaga efter jobb. Vad har vi då för växande grenar på vårt industriella träd? Vilka skott växer snabbast på trädet och är det dem man skall försöka att haka på?
Nja, jag är skeptisk.
Tjänsteverksamhet som är beroende av en ständigt utvecklad lagstiftning som begränsar frihet och rörlighet är nog inte de mest positiva verksamheterna att jobba inom. Men om man som Bert Karlsson vet att fastighetsaffärer där man kan skriva av inköp och anpassning av hus med ett par kontakt med Migrationsverket, så är det givetvis driftig affärsverksamhet, som nog till slut är positiv för Sverige som helhet. Dock kan sagde Karlsssons plånbok svälla lite mer än vad som anses vara politiskt korrekt i skattefinansierad verksamhet. Detta är trots allt smulor i sammanhangets stora kaka.
Det är nämligen inte där skon klämmer!
Med fästningen Europa växer en gränsindustri fram där politiker och medier göder oss med bilden av en invasion av människor som vi måste stoppa. Denna nya industrigren är beroende av att bilden av flyktingströmmarna fortsätter att finnas på våra näthinnor. I dess spår byggs det upp privata europeiska och afrikanska säkerhetskoncerner med inriktning mot att begränsa den irreguljära invandringen. Och när en ny flyktingtragedi inträffar så växer industrin igen. En industrigren som är beroende av en situation är inte en lösning på ett problem, den är en integrerad del av problemet.
Så var jag igång igen. Vad har vi då för problem på vår egen bakgård? Valfrågan framför alla andra måste vara tobaksrökning. Anneli Hulthén borde säga upp Luger från att arrangera Way Out West om de inte slutar med kampanjen för att få folk att börja röka genom att sälja cigaretter från en myriad av små kiosker inne på festivalområdet. (Förvisso är WOW en vegetarisk festival, men att klassa tobak som vegetarisk konsumtion känns som att dra konceptet för långt.)
Rökarna utanför vår entré på Krokslätts Fabriker borde avhysas omgående och Susanne skall fundera lite på återfallets mekanismer.
För övrigt så blir det fredagspilsner på Vink på fredag.
Fredagspilsner på fredag från kl 17.00 på Vink, Andra Långgatan 5.