”Alle man till pumparna”!
”Bemanna murarna”!
”Låt oss lägga manken till.”
Vid olyckor och i orostider rycker vi ut tillsammans och deltar i vårt gemensamma försvar. Även om Sveriges mest omfattande militära murar aldrig kom till användning, så finns de. Karlsborgs Fästning var omodern redan när den invigdes 1909. För mig som göteborgare känns det behövligt att påpeka att stadens skansar, Kronan och Lejonet, fast de färdigställdes ca 1700, aldrig använts till försvar, bara till förvar. Alla behövliga murar används således inte och många förfaller nu till ruiner eller står för fäfot och förtvinar.
Så hur har du det med dina egna murar och dess trupper? Håller du dem i stånd för att stå emot anfall och uppmuntrar du, skyddar och stärker bemanningen?
Vår nya fiende som anfaller oss är en elak djävel. Vi vet inte exakt var och hur den tar sig igenom vårt försvar. Men vi skyddar oss som vanligt med sprit. Även om vi tvättar händerna med den och inte som vitryssarna som häller den i sig efter deras store ledares ordination, så är det sprit, om än ganska alkoholstark.
Din hud är din mur och dess fett och bakterier dina soldater. Tackar du dem genom att spola ner dem med vatten, tvål och schampo i duschavloppet? Överdrivet tvättande gör att fienden lättare får fäste på dig. Just nu är vi på väg mot en fuktigare årstid, men missa inte att vårt klimat har torr luft som defaultvärde.
Jag överlåter åt andra att fundera över och resonera kring, hur viruset kan ta sig in via slemhinnorna i underlivet.
Slemproppen hindrar nog inte intrång, i alla fall inte av virus, men andningsvägarna kan stoppa de flesta anfall. Skiten fastnar i andningsvägarnas slem och förgås i magsäckens syror. Så länge du andas genom näsan! Låt ditt specialiserade försvar sköta den passagen och hitta inte på egna lösningar. Kort sagt håll käften! Skriv lappar. Papper är en stark informationsbärare.
Mängden fientliga styrkor är viktig. Våra murar och dess kämpar kan bli överkörda om en stor lucka uppstår och de små kräken kan välla in och föröka sig. Vi skyddar oss bra mot enstaka sabotörer och mindre styrkor, som mest verkar försöka ställa till oreda hemma hos oss. Alltså, man ska inte vara på fel ställe, vid fel tidpunkt, med fel personer och göra fel grejer. Typ besöka After Ski i St Anton vecka 9 och blåsa i samma visselpipa som alla andra.
Ni skall också använd det försvar ni har och inte vara kräsna. Kasta in de antikroppar som råkar finnas till hands och vänta inte på att specialutbilda nya förband, det tar för lång tid. Hade ni inga sådana trupper till hands? Otur, ni får skylla på mamma, pappa, mormor, morfar, farmor och farfar. Om ni orkar kan ni fortsätta att skälla bakåt i tiden på era nedärvda förmågor. Det ospecifika försvaret skall inte underskattas. Men det är svårt/omöjligt att träna upp eftersom man aldrig kan veta i förväg vad de kommer att ställas emot.
Hur är det med utomstående ledare då? De som anser sig veta och vill visa upp sig som epidemiologer fast de inte ens klarar av att stava till det? Ja, kolla bara på grannen här bredvid oss. Hen som är överviktig, dricker mer alkohol än du, röker som en skorsten och tycker att Christiania inte är något att bråka om, ett pittoreskt inslag bara. Nu tittar hen strängt på oss och kallar oss oansvariga. Och vi själva som hyllar Systembolaget som världens främsta statliga institution, vi tar en promenad på stan och dricker ett glas vin på den lokala krogen. Det är nya tider.
Visst är det jobbigt nu och vi tycker inte att allt är roligt. Jag försöker tänka på att depression är ett fenomen som vi kan prata med våra geologkompisar om. Alltså, ett område som sjunkigt i förhållande till den omgivande nivån. Tänk på att vi har ett par duktiga och mycket trevliga geologer i bekantskapskretsen. (Och nu vill jag inte höra några Lindemanska kommentarer om kortspel och prostitution.)
Många försöker idag torgföra sina uppfattningar om att pandemin härrör från slarviga kinesiska forskare eller elaka djur från de djupa skogarna som biter oss trevliga människor. Att istället se på vår planets ökande befolkning och krympande levnadsytor för alla arter, den påtvingade närheten till andra däggdjur på marknader och av tvång delade habitat, står inte överst på agendan. Våra fiender är inte lika kräsna som vi. De ersätter gärna sina nuvarande naturliga värdar med nya som finns tillgängliga strax bredvid, homo sapiens till exempel.
Vår framtid kan anas i de pågående processernas spår. Den personliga integriteten är hotad, kanske är den redan död. Många tjänstemäns och oroliga politikers ambition att begränsa vår och virusets rörlighet, ger oönskade effekter. De murar som byggs upp av makten och dess medel i goda syften, kommer inte att försvinna när den världsomspännande smittan klingar av. Vår frihet kan bli allvarligt kringskuren. Försvaret mot vår fiende förstör och river ner mer än det skyddar.
Men visst blir det bra, sedan. Några förbereder sig, men de har det gemensamt att de preparerar sig inför något som de inte känner till. Först vill man inte visa sig svag genom att reagera på hotet. Sedan överreagerar vi. Man vill ju inte dö i kö. Men det är där vi hamnar, i kö. Panik och rädsla är inga bra förutsättningar för överlevnad.
Vi överskattar förändring på kort sikt, underskattar den på lång sikt, vi glömmer historien för snabbt, vi reagerar för långsamt, vi förenklar alla situationer och problem, och vi agerar i flock.
Vår inneboende nedärvda optimism är vår största svaghet när det går riktigt illa, när skiten hamnar i fläkten. Inga preppers kommer att överleva på sina konserver. Vare sig politiska strukturer eller enskilda människor klarar sig enbart med glada tillrop. Det är pannbenet som avgör, den mentala beredskapen för att hantera och anpassa sig till nya situationer.
Men ingen klarar sig ensam!
Lagspelarna som tänker utanför lådan, det är dem ni skall ta rygg på. Inte de charmiga psykopaterna som ger er snabba, enkla och tilltalande lösningar.
Var svenska, oroa er lagom!