Månad: september 2010

Så här i sommaren sista skälvande minuter och innan hösten greppar tag i oss kan man fundera lite över hur vi uttrycker oss och vad orden egentligen betyder. De som ser fram emot brittsommardagar och tror att det är brittiska dagar borde istället leta efter Britta. Dock väntar de som vill ha indiansommar på ett brittiskt fenomen.

Lika brittiskt är ordet butler medan ordet piga är svenskt. Det senare är synonymt med de lägst stående i hierarkin i ett bondehushåll. För att särskilja dem från dessa kallades anställda i borgarhem för hembiträden. Vad socialdemokraterna egentligen vill vet jag inte men att i sammanhanget ”hushållsnära tjänster” byta ut begreppet piga mot butler verkar vara ett rejält självmål.

Ord får olika värden. Sålunda är butler mer värt än piga, framförallt för att det har en maskulin prägel. Ord som man inte får vältra sig i under en valkampanj är till exempel lyx och elit. Inget får vara lyx eller elit. Man får vara nöjd, tycka att något är behagligt men det får aldrig bli lyx.

Zlatan är lyx! Ta och njut när ni kan. Alla ni som hela tiden skall leta efter fel på denne fotbollsspelare borde inse vad han är, en fotbollsspelare och underhållare av världsklass, inget annat. Bryr ni er om fröken Svenssons fjanterier? Är ni insatta i Tobias Grahns utbrott? Lyssnar ni på Henrik Rydströms obegripliga utläggningar? Nej, och eftersom ert fotbollsintresse med detta visat på begränsningar, så kanske ni istället bör uttala er om vädret. Vädret var riktigt bra i juli!

Elit är också fult i Sverige. Vi skall vara lagom. Ingen får växa sig för stor. För stor för vad? Folkpartiets förslag om spetsutbildningar på högstadiet döptes snabbt om till elitklasser i Aftonbladet för att ge förslaget en annan klang.

Ord kan ramla kring lite i direktsändningar. Reinfeldt intervjuades i radion i veckan och fick frågor om lagstiftning och regleringar för företag. Ett av hans uttalanden hade kunnat klippas ur sitt sammanhang, det var när han sa att han inte tyckte om ”regelbunden verksamhet”! Att han menade verksamhet bunden av regler hade inget märkt med ett snyggt klipp.

Även miljö är ett omfångsrikt begrepp som får rejält olika innebörd beroende ur vilken mun det kommer. Sålunda så tycker miljönissarna om vindkraftsparker men de gillar inte småskaligt vattenkraft i bäckar och åar för det förfular naturen. Bara ordet vindkraftspark är intressant. Storskalig industriell verksamhet blir riktigt näpen när den hamnar i en park, eller hur.

I Dalsland skall man uppföra ett 60-tal vindkraftverk på två olika ställen. Dalsland är långt bort men där bor faktiskt människor. De är inte lika förtjusta som miljönissarna. Kraftverken skall bli 150 meter höga, men det är väl inte så farligt. Vet du något som är 150 meter högt som du kan jämföra med? Ett exempel är pylonerna på Älvsborgsbron. Och de är bara 110 meter höga! Nu blev en vindkraftsanläggning i Dalsland plötsligt en kraftig industrialisering av landsbygd och landskap! Inte särskilt vackert i den naturen.

Småskalig vattenkraft och dess kapacitet får föregångsmannen Mats Brodefors uttala sig om eftersom han skrev ett examensarbete om detta under förra seklet.

Slutligen avslutades sommaren med en förflugen kommentar från äldste sonen. ”Jag hamnade lite bredvid”. Han körde runt med folk i båten vid Flatön och muddrade visst lite. Jag får vara nöjd med att det fanns blad kvar på den propellern. Fast där finns inga hela blad kvar. Och snart är det inga blad kvar på träden.

Innan dess är det fredagspilsner Hemma hos.

Fredagspilsner på fredag på restaurang Hemma hos på Haga Nygata 12 från kl 17.00

Vi befinner oss i den viktigaste av tider, den tiden då allt växer. Den blomstertid står redan i farstun. Det är inte bara vår gräsmatta som ideligen kräver klippning, man ser träd som med bladskrud plötsligt skymmer allt och f..n vet hur det går ute på bondens åkrar. Även Sveriges ekonomi växer, Volvo säljer bilar och Textalk hamnar på listan över de framgångsrika företagen i Västsverige som tjänat pengar trots olika kriser.

Nu växer även en stor mängd egon, alla efter sin egen övertygelse och efter bästa egna förmågan. Vi får se och fundera över vilka som bäst klarar av att fylla ut sina valda västar, kostymer eller tröjor.

Sålunda springer ett stort antal herrar runt på gröna mattor i Sydafrika med målet att den 11 juli titulera sig världsmästare. Cirka 736 stycken för att vara exakt. Jag undrar om någon berättat för Maradona att han inte kan titulera sig världsmästare om Argentina skulle råka vinna, att det endast är spelare som förunnas den rätten. Men han fyller allt bättre ut den allt vidare kostymen med nya kilon. Skulle hans ego stiga mot ännu högre höjder så blåser han ett par säkringar på vägen, om ingen suger ut övertrycket förstås.

En företeelse som verkar överleva och frodas är den svenska rockfestivalsommaren, även om flaggskeppet Hultsfred har havererat. Och det är riktigt kul att se gamla reliker få klättra upp på scen igen, alla med lite olika självbild. Eller vad sägs om: Aerosmith med Steven Tyler vars läppar en gång gav Pamela Anderson mindervärdeskomplex. Backman & Turner fast utan overdrive! Michel Schenker Group, Michel vars bror Rudolf haft den goda smaken att lägga ner hårdrockbandet Scorpions och därmed ge slagdängan Wind of change en ytterligare avklingande dimension. Den sista kommentaren finns givetvis med här för att stärka mitt eget ego och framhäva packen med trivialt brus som ännu kan återfinnas mellan mina öron.

Som vanligt är det lite si och så med geografikunskaperna hos rockhjältarna. Billy Idol trodde att han var i Malmö när han i själva verket var på Sweden Rock i Sölvesborg. Priset tar dock Axl Rose som klev på scen i Norge skrudad i en svensk flagga. Det gick sådär. Ännu sämre går konserterna för honom, även här i Sverige. Han har nog krympt den gode Axl.

På intet sätt bättre klädda, men väl bättre anpassade till sina egon satt Jackson Browne och David Lindley på scenen i Trädgårdsföreningen. De levererade det de ville ge oss och de gjorde det med stor glädje och entusiasm, även om Catharina inte fick höra sin favoritlåt. Hon hade dock velat ha ett par ord med David Lindleys stylist rörande hans byxor och polisonger.

I valrörelsen förväntar jag mig Maria Wetterstrand, denna stylade livsstilsförebild bland yngre svenskar som bara visar sin glättade yta, bekläda sitt ego i ett underställ i någon nyans av brunt när hennes verklighet ställer sig i dörren. Samt major Jan Björklund i sin militära paraduniform för att ge alla rektorer en ny klädkod för ökad auktoritet i sina skolor. Slutligen visar Lars Ohly på sin verklighetsfrånvända syn på att regera Sverige genom att lyfta fram frågor om amerikanska militärbaser och folkmord på armenier. Hans uppvaknande efter valet i september blir med ett ego klätt i kejsarens nya kläder.

Fänrik Carlström med hustru Barbro (utan militär grad tror jag) kommer att klä sig utan anmärkning och välkomna till den traditionsenliga säsongsavslutningen för vår fredagspilsner på Klamparegatan 5. Där bjuder Carlströms på tilltugg, pilsner och vin så att den ivrige både kan bli mätt och tvungen att ta taxi hem.

Fredagspilsner hos Carlströms på Klamparegatan 5 på fredag från 17.00