Månad: april 2021

HDK – Valand, högskolan för konst och design, bedriver utbildning och forskning inom design, film, fri konst, konsthantverk och litterär gestaltning.

Nu ska denna universitetsinstitution få nya lokaler bakom Götaplatsen. Istället för parkeringsdäcket som finns där idag. De kommer att bo granne med Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Så rätt det kan bli ibland, och fel enligt vissa förståsigpåare.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna går var sin marsch mot nybygget. Här har vi politiker som lägger sig i gestaltning av byggnader och stadens rum, något som arkitekter går fem år på högskola för att lära sig.

Namedropping:
Min goda vän Susanna Dahlberg (dotter till Sven-Erik Dahlberg, pianist, mest känd som Svenna) skrev härom året en uppsats om hur politiker lade sig i detaljer kring kulturella frågor. Den hade den klatschiga titeln ”What is the length of an arm”. Redan där kan vissa politiker få frossa. Nu var detta en masteruppsats och de ska skrivas på engelska. Det är bestämt sedan tidigare.

Begreppet armlängds avstånd kommer från det militära. Man ställde upp snyggt med jämna mellanrum. Efter Andra världskriget etablerades begreppet för att visa hur mycket man ogillade och ville hålla distans till Sovjetunionens och Nazitysklands kulturpolitik. (Passar även på den kinesiska statens dito.) Politiken skulle hålla fingrarna borta kulturella uttryck och gestaltningar av alla de slag.

Om politikerna i Göteborg fått bestämma över Asplunds tillbyggnad av rådhuset 1936, hade huset aldrig byggts. En byggnad dit intresserade vallfärdar idag.

Susanna menade att det inte finns någon definition på armlängd, men att den uppenbarligen blivit kortare på senare tid. Hon tog upp ämnet sedan två Sverigedemokrater försökt stoppa hennes föreställning om fascismens spår i samtiden. (Susanna är VD för Regionteater Väst.)

Efter en mer fördjupad diskussion med politiker och tjänstemän landade resonemangen i: ”Vi ska absolut ha armlängds avstånd, men inte om konsten är stötande.”

Låt oss återgå till hörnet till vänster bakom Götaplatsen.

Ett förslag presenterades som av skolade personer beskrevs som klassiskt och modernt på samma gång. Det skrevs om ett intressant perspektiv och om en uttrycksfull arkitektur med strikt symmetri.

Politikerna tyckte det såg ut som en stapel av lastpallar.

Hos våra europeiska grannar i Polen och Ungern tar kulturetablissemanget numer hjälp av valda politiska företrädare.

Nazisternas, Sovjetunionens och kinesernas statskontrollerade kultur lyfte aldrig från gödselstacken. Hur det skulle kunna se ut i Sverige förevisas dagligen i Sölvesborg. Där har bibliotekens inköp av böcker på andra språk än svenska dragits in. Stöden till studieförbunden har minimerats och inköpen av utmanande samtidskonst stoppats.

Denna sura sörja sköljer vi ner med Odd Island Brewings folkis ”Sommar”. Lite syrlig och med en himla många smaker och snygg färg.

Rikets nuvarande tillstånd verkar inte vara gjort för riktiga män. De som är gjorda av det rätta virket. De som med sin motorsåg går fram som i ett sädesfält och fäller och kapar i adekvata längder. De som med stor exakthet klyver delarna i önskade proportioner. De som rådigt staplar det användbara i väntan på att användas.

Nu klyvs istället manligheten i lagom portioner. Fy för lagom!

Inte kan man gå och se på fotboll och förargas över ungdomar som eldar på läktaren och skriker otidigheter åt såväl funktionärer som gäster.

Inte kan man gå på konserter och lyssna på riktig musik. Musik som framförs av män med elgitarrer som förmår leverera bredbenta låtar, så som det ska låta.

Man tvingas ut i staden och dess omgivningar för att planlöst placera den ena foten framför den andra. Promenera, kan det vara något?

Och så ska man titta på TV-serier dagarna i ända via alla dessa nya appar. Som om åtta avsnitt multiplicerat med noll blir något annat än noll. Och samma skräp i olika appar är ändå bara skräp.

Nej, det är nu som räknas, inte sedan. Riktiga karlar tänker på och hanterar sådant som är nu, inte något som är sedan. Något som är, eventuellt.

Sedan, sådant som konsekvenserna av ett eller annat utsläpp, en eller annan pandemi eller något virus som kanske kan byta värd. Temperaturer som stiger fast man fryser och vattenytor som höjs. Jag bor på ett berg!

Nu har vi verkliga problem som alla måste ta itu med.

Fimpar som fyller varje skarv mellan kullerstenar, trottoarstenar och kantstenar. Snuspåsar som ligger i drivor i stadens alla hörn. Munskydd, denna nya plåga som till förbannelse översvämmar gator och torg. Soptunnor är för många ett okänt begrepp.

Själviska bilister som kör mot enkelriktat på parkeringsplatsen vid ICA och låtsas som om de inte vet. Okunniga bilister som stannar när de har grönt för att släppa fram fotgängare som har rött.

Tidstjuvar, dessa skumma individer som maskar. Som drar ut på händelser in absurdum. Som måste berätta hela sitt livs historia för kassörskan medan de omsorgsfullt placerar varorna en och en med streckkoden mot avläsningen. Som går riktiga män på nerverna.

I garaget hemma där är man givetvis väl förberedd vid både in- och utpassage. Man tänker på mänskligheten, på alla sina medmänniskor. Vi som alla är jämlika och inte vill dö i kö.

I rätt hastighet rullar man fram mot kontaktrutan där öppningssekvensen startas. Sidorutan är givetvis öppnad. Man håller sin tag, det heter så, redo i handen. Sträcker ut handen och vips så öppnas garageporten.

Idag hamnade jag bakom en tidstjuv som inte förberett något. Det tog tjugotvå sekunder (jag är ganska bra på att räkna sekunder), innan porten öppnats så att vederbörande vågade köra in. För mig tar det sju eller tio sekunder innan jag passerar garageporten beroende på vilken port jag använder. Vi har två.

Nu får det vara nog med allt. Fram för de riktiga männen igen.

Riktiga män som kan ta en öl i godan ro. Idag en Easy Rider Bulldog från Gotlands Bryggeri (igen). En riktig karl har inga problem med att upprepa sig.

Ta och yxa ihop vad som helst ur ett par sajter på nätet och foga samman bitarna lite slumpmässigt. Då kan man få ihop till den underbara historien att Greta Thunberg och George Soros tillsammans ligger bakom pandemin. Personligen är jag övertygad om att dessa två inte har varandras telefonnummer, men jag kan ha fel.

Det absolut mest jobbiga med foliehattarna är hur man ska tilltala dem. Det duger inte att ta tag i dem och utbrista: ”Äh hörrö du, din dödumma djävel.” Forskningen har visat att det inte fungerar. Jag blir mest upprörd över att man använt forskningsmedel på personer som virar aluminiumfolie runt huvudet.

Nej, man måste först förstå varför dom är just dödumma och sedan ge dem en ny historia som är baserad på gällande kunskap som de kan svälja och sedan berätta vidare. Ingen lätt uppgift om man inte är författare i klass med Groucho Marx.

Foliehattarna letar hela tiden efter någon som är skyldig, ofta oklart till vad, men som ändå på ett sätt gjort något som tagit tag i deras liv. När de bestämt sig för att Greta Thunberg håller på med en revolution för att införa en klimatdiktatur, då är de själva offer för dessa oklara omständigheter och de styrandes regler.

Sakernas tillstånd och myndigheternas åtgärder drabbar olika. I pandemins inledning tvingades de stackars överklasskvinnorna i Spanien att flyga ända till Stockholm för hårvård och pedikyr. Men de som blivit arbetslösa befinner sig i andra änden av den ekonomiska skalan. Så verkar det ha varit vid alla epidemier under de senaste tusen åren. Överklassen drog sig tillbaka till sina lantegendomar och underklassen begravdes i massgravar.

Jag hoppas på personer som professorerna Agnes Wold och Emma Frans när jag tänker på hur man når ut med sanningsenlig information. Det säger en del om min mediekunskap. Istället borde jag tänka Zara Larsson, Lisbeth Salander, Zlatan samt försöka klona fram Astrid Lindgren.

En av våra främsta företrädare för vetenskapen uppmanade till generellt mindre nyhetskonsumtion. Det fick hon fan för av det korrekta etablissemanget. De hade bara läst rubriken. Hon fick också kommentaren att hon ser för bra ut för att vara trovärdig.

Vi måste alltså anträda den mödosamma vägen för att hjälpa de felinformerade så att de själva förstår vad som är sant eller falskt.

Vid stormningen av Capitolium var många övertygade om att Donald till slut skulle komma till deras undsättning i täten för kavalleriet i sin golfbil.

Kejsaren och hans kläder står där alltid, men det är svårt att klä av foliehattarnas företrädare. Även när de blir stående med rumpan bar så ger de sig inte. Antivaxaren som sa att det var judarnas fel försvann tydligen inte ur deras krets.

Ett bra tips att ge till de osäkra är att man ska vara försiktig när det är rädda personer som uttalar sig i sociala medier av alla de slag.

Så vad gör vi åt det? Personligen kollar jag in en Västkust från Odd Island Brewing. Det gör jag som obetald influencer och glad amatör. För den som orkar lyssna kan jag berätta om när jag satt i Namibias öken och lärde mig allt om hur man med bara influencers riggar en marknadsföringskampanj åt en större koncern i konfektionsbranschen.

Ni gör vad ni kan i lagom omfattning så ses vi snart igen.