Så var det dags att samla nationen kring något som kan ta oss framåt med säkra steg. Det som skall ge självförtroendet, vilket gör att vi stadigt kan placera den ena foten framför den andra i en ständigt upprepad sekvens som leder någonvart.
Det gäller också att försöka se igenom de skymmande skynken som utgör våra gamla, beprövade och pålitliga värderingar, de som tagit oss ända hit. De som redan mamma och pappa trodde på. Eller så ser vi oss om efter några nya lekkamrater på den andra gården, den som ligger på motsatta sidan av gatan.
Det går givetvis bra för den som är lagd åt det hållet att följa Marx i fotspåren. Groucho Marx skall ha sagt: ”Jag vill inte vara med i en klubb som kan acceptera mig som medlem”. Med det sinnelaget är det kanske enklare att hitta en ny sandlåda att leka i, eller så hittar man ingen sandlåda alls.
Enligt vetenskapen tror vi på det vi vill tro på och vi försöker hela tiden bekräfta det vi redan bekänner oss till. Som exempel finns IFK Göteborg, sagan om Hans och Greta och den elaka häxan eller att jorden är platt.
Ytterligare ett exempel på hur vi i det evolutionära perspektivet lagt oss till med bra egenskaper, är vår förmåga att snabbt kategorisera okända människor och företeelser. Det är en av mina bästa grenar och mina barn och min fru är mycket snara till att kritisera mig för min kännedom om inskränkta skåningar, trevliga värmlänningar och dryga stockholmare.
De som inte tror på min visdom kan med fördel ta del av Föreningen Vetenskap och Folkbildnings rapport, VoF-undersökningen 2015. Den ger mycket vatten på olika kvarnar vad det gäller uppfattningarna om våra motståndares tillkortakommanden, samt deras tilltro till sagor och andra konspirationsteorier.
Det mest uppseendeväckande i livet på våra bakgårdar, kyrkbackar och runt kaffeborden, är farten med vilken nya värderingar och kategoriseringar får fäste och sprids vidare. Jag ligger definitivt numer i lä vad det gäller att ta någon form av tätposition i det spelet. Men skyll inte på sociala medier, för de är som sagt bara en ny uppsättning leksaker och verktyg för vår vilja att profilera oss själva, genom att vara först med att sprida den senaste felaktiga nyheten.
Personligen är jag mest fascinerad av det växande missnöjet, missnöjet som växer när det i historisk tid aldrig funnits så lite att vara missnöjd med. Ja, förutom det växande missnöjet då.
Konspirationsteorier växer ut rädsla och rädsla gror alltför bra i myllan av okunnighet. Och en sak är säker, rädsla är ingen bra grund för tillit till institutioner och för vår framtidstro. För de av er som tror att jorden är platt vill jag bara berätta att alla skuggor som kastas av vår planet är runda, vilket är omöjligt för annat än ett klot.
När nu våra folkvalda, efter vårt egenhändigt gjorda val, skall formera sig efter de linjer som vi bestämt, så blir det spännande att se i hur många sandlådor de till slut placerar sig. Jag ser också fram emot hur processen kommer att fungera när de skall välja vem som får vara med i respektive brännbollslag och vem som får välja först. Jag hoppas verkligen att jag har rätt i min väl grundade förutfattade mening om vem som kommer att väljas sist, eller till och med inte väljas alls.
Och vad väljer vi?
Vi väljer en pilsner, en fredagspilsner.