I flärdens dunkla vikar

I dessa tider av terror, katastrofer och oro blandad med konjunkturfall, skall man enligt historien fjärma sig från verkligheten och anlita flärden som tröst. Så gjorde man i bland annat Berlin på 20-talet och i Hollywood på 30-talet.

Flärd för mig handlar mycket om vad kvinnor har på sig för kläder. Ganska enkelt, ju mindre kläder (i både antal och storlek), gärna i glansiga material, desto mer flärd. Dock hävdar jag att det finns en gräns för hur små och få kläderna får vara. Enligt min forskning är det nämligen så att i princip hela den kvinnliga mänskligheten ser bättre ut med kläder på än utan!

Alltså har vi ett matematiskt problem som har som ytterligheter de talibanska kvinnornas burkas å ena sidan och de brasilianska kvinnornas stringtrosor av snören å den andra. Inte mycket flärd på något håll där inte. Men det finns alltid någon idiot i gänget som snabbt ger sig på att ta fram den differentialekvation som blir följden om man i detta max/min-problem tar med tiden som variabel. Det vill säga den tid som det tar att ta av kläderna. Samtidigt måste man dock klara av randvillkoret som styrs av flärden.

Kläderna skall för att representera flärd givetvis framhäva det kvinnliga hos kvinnorna. Historien ger oss olika exempel på vad olika epoker räknar som kvinnlighet. Dessutom är det så att flärden också omfattas av de kläder som inte syns, alltså kläderna som man har under. Att dessa kläder inte syns äger numer inte helt och hållet sin riktighet. Som alla sett är det numer populärt med mycket lågt skurna byxor där trosorna sticker upp över kanten. Saknar helt samband med flärd enligt mig!

Majoriteten av de typer av underkläder, som tills för en tid sedan bara såldes per postorder eller i skumma butiker på Andra Långgatan och som numer exponeras hos såväl Lindex som H&M, har sitt ursprung i det viktorianska London. Ni vet på den tiden när drottning Viktoria sa till sina kvinnliga undersåtar att de skulle lägga sig på rygg, blunda och tänka på imperiets väl. Då var det inte comme-il-faut att vara naken i några som helst sammanhang. Därför uppfanns då dessa damunderkläder som del i något nödvändigt ont och för att skyla så stor del av den kvinnliga kroppen som möjligt. Samma utstyrsel som idag sägs accentuera och framhäva kvinnlighet, var alltså den tidens sängkammarburka. De’ ni grabbar, att vi var så nära släkt med talibaner det visste vi inte!

Nåväl, med eller utan flärd så är det pilsnerdags, till och med fredagspilsnerdags. Vi följer upp förra månadens succé på restaurang Basement på Götabergsgatan. Då räknade vi in 27 personer i vårt vuxenfritids. Blir vi fler i morgon?

Fredagspilsner på restaurang Basement på Götabergsgatan från klockan 17.00.