Jag är lite upptagen. Därför kom denna kallelse idag och inte igår. Främst tillbringar jag min tid på akutmottagningar. I min fantasi trodde jag att tidsåldern då man satt med sina barn på dessa inrättningar hörde till en svunnen epok. Så fel man kan ha. Nåväl en brusten blindtarm på Alexandra och ännu odefinierade buksmärtor på Jonathan renderade oss ett femtiotal timmar på Östras respektive Sahlgrenskas akutintag i tre omgångar. Väl investerad tid hoppas vi.
Största klagomålet riktar vi mot kravet vid barn och ungdomsmottagningen att föräldrarna måste vara där även på natten. De hävdade att det berodde på att vi måsta vara närvarnade om något dramatiskt inträffade. Jag framförde då att jag är ingenjör och nog borde hålla mig så mycket ur vägen som möjligt vid sådana tillfällen.
När jag sedan skulle avvika frågade jag om de skulle hindra mig handgripligen. Svaret blev frågan; ”Har han ingen mor?”. Och då fick jag chansen att svara att det har han visst men hon är upptagen på Sahlgrenskas akutintag där dottern ligger! Ibland passar kommentarerna bättre än annars
Förfaringssättet att kommendera föräldrar är kanske också ett sätt att lösa bemanningen inom sjukvården.
Informativa detaljer från processen som ledde fram till den spruckna blindtarmen är att man som förälder inte skall tro att ont i magen på två barn samtidigt har samma ursprung. Dessutom bör man reagera när dottern inte klarar av att stå och sjunga när vi repeterade inför spelningen på Skattemyndigheten. Dock kom läkartätheten i Änggården till god användning. Jag gick ut på gatan och valde en av läkarna som gick förbi. En försynt man som heter Mikael och som klämde lite på Alexandras mage och sa: ”Jag tror att ni måste åka in”, konstpaus, ”Nu” .
Vi har kul bilder på Jonathans mage när kontrastvätskan stegvis tar sig fram genom tarmarna förkunnande att tarmvred har han inte. Dock skrämde han livet ur sköterskan som tog in honom. Han fick lite laxering vilket ledde till så stor smärta att den timide gossen skärpte rösten och nog nästan hade gått till handgripligheter om han inte varit fullt upptagen med att vrida sig runt sig själv på golvet inne på toaletten. Även den vanligtvis samlade fadern fick något uppjagat i blicken.
Vidare så utbildar jag ett arbetslag bestående av män från Armenien, Vitryssland och Polen i att lägga tak. De är nu inne på andra varvet. Första läggningen blev inte så bra så de fick göra om alltihop. Roligast var det när den svenske arbetsledaren visade sig vara rädd för höjder! Wow sicket klipp vi gjort. Men billigt är det.
Störst trygghet känner jag dock inför kompetensnivån hos vår lokala skattemyndighet. Jag är ärligt imponerad. När vi spelade hos f d Telefonaktiebolaget LM Ericson så krävdes projektnummer, ett fejkat kundnummer och jag vet inte vad samt en faktura från företag med F-skattesedel. Hos skattemyndigheten fick ungarna var sitt kuvert i handen med lite kontanter. Där finns det kompetens!
Vad vi får i handen hemma hos familjen Carlström vet jag ännu inte men det kommer nog mer i glas än i kuvert.
Fredagspilsner på Klamparegatan 5 från kl 17.00, på fredag