Vår relation till öl och sprit och på senare år även till vin, sitter djupt i oss trots att svenskarna statistiskt hamnar en bit ner på listan över världens alkoholkonsumenter per capita. Vi, det vill säga ni som läser detta och jag som skriver, har få eller inga minnen av en tid utan Systembolaget. Göteborgssystemet var först i Sverige och såg dagens ljus redan 1865. Vid motbokens avskaffande 1955, uppstod ur högarna av återvinningspapper, vårt nuvarande Systembolag.
Begreppet är inte så långsökt: Man satte hanteringen av alkohol i lagligt system.
Sålunda har det inte varit så här så länge. Jag har farsans motbok hemma. Det verkar inte som om det finns någon överbliven ranson att hämta ut.
Men för någon vecka sedan var det en alltför tät kö utanför Systembolaget Öl i Nordstan. Trots Corona-tider var det trångt och inte något mexikanskt blask människorna suktade efter. Att utan skyddsnät (munskydd) riskera livet för billig starköl, det är svenskt, det är tradition!
”Morgondagens Bryggeri” hade rundat Systembolagets regler och bolaget tvingades sälja burkarna för fem kronor styck. Detta har rättats till sedan dess och kommer inte att upprepas.
Att stå i kö för sin ranson av ransonerad starköl, det är så det ska vara.
Väder är en gammal företeelse, det är inte julfirandet. Med Jenny Nyströms bilder på tomtar och Charles Dickens ord om den olycklige och snåle Scrooge, skapades vårt kommersiella julfirande.
Men hallå, vädret då!
Lugna ner er. Det snöklädda Jullondon som Dickens beskrev har ingen nu levande person upplevt. Under början av 1800-talet låg snön vit och djup i Storbritannien och britterna åkte skridskor på Themsen. Detta var vid slutet av det som kallas ”Den lilla istiden” och det var följaktligen kallt. (Minns även Karl X Gustavs tåg över Bält 1658.)
Förutom Dickens snödrivor så finns det ett annat årsbarn med hans klassiska ”A Christmas carol”, nämligen, något förslag?
Bra, helt rätt, ni kan ju, alltså, julkorten började säljas och skickas 1843. Detta anges ofta som starten på kommersialismens höjdpunkt, vårt västerländska julfirande.
(En avsevärt svårare fråga från ett helt annat sammanhang är: Vilken är kopplingen, via Dickens roman David Copperfield, till det harmoniska och lyckliga äktenskapet mellan Anders o Catharina Hägglin?)
Mixen av det tyska julträdet och den brittiska köplusten står sig ännu stark. Maten på borden kommer och går. Jag ska inte trötta er med uppräkningen av alla olika sillsorter, köttinläggningar och former av lax på längden och tvären, som kommit och gått från julborden, bara under det gångna decenniet.
Med starka stämmor står vi där bland alla nymodigheter och utbrister: Vi vill ha det som det var!
Med denna musikaliska illustration önskar jag er lycka till i er strävan att nå fram till den 24.e i ett stycke. God tur!