Det är mina grejer!

Jag lämnade ett visdomsord till en student härom dagen. En lillasyster till en kollega på jobbet. Kollegan tyckte att jag med min avsevärda ålder skulle kunna komma med något vägledande. Jag drog till med: Man kan inte kompensera fel riktning med hög fart!

 

Frågan är hur det går med låg fart.

 

Jag är en föregångsman i mycket, men inte i allt. Ibland föredrar jag att avvakta. Denna karaktärsegenskap ådrar sig mina barns och i vissa fall min hustrus förargelse. De tycker kort sagt att jag är gammalmodig. Och det är jag ju. Jag är gammal, plus sextio och jag är utan tvekan modig.

 

Men jag twittrar inte och det faller mig inte in att läsa någon annans tweets heller. Etthundrafyrtio tecken, jag skulle aldrig nedlåta mig till att breda ut mig över ett så snålt tilltaget utrymme. Lite som äldste sonen, som gnäller över att hans föräldrars terrass är större än hans lägenhet.

 

Dock finns jag på Facebook och där kommunicerar jag med mina barn via MSN i en hemlig grupp. En hemlighet, även min fru finns på Facebook, men endast för att kommunicera med sina barn. Så praktiskt det kan bli, eftersom mina barn och hennes barn är samma kommunikationskollektiv.

 

Ni kan dessutom, ja alla kan det faktiskt, swisha pengar till mig. Dock kan jag inte swisha pengar till er. Detta beror på administrativa orsaker och har inget med min ålder att göra. Men det kan härledas till hur gammal min telefon är. Den är från tiden strax innan Luther dog och dess operativsystem baseras på hans teser från Wittenberg. Då dessa inte längre uppdateras, står min handhållna enhet sig slätt i hanteringen av nya ”appar”.

 

Jag hatar appar. Mest hatar jag applikationer som man bara kan ladda ner till telefoner och andra lätthanterliga digital prylar, men inte till min dator. Hål i huvudet kallas sådan utveckling. Att anstränga sig för att begränsa användningen av sin pryl!

 

Våra nya äktenskapliga problem, i pluralis, stavas Netflix. Det är alltså problemen som är i pluralis, inte leverantören av strömmad digital smörja i oändliga floder. Jag ser då och då på fotbollsmatcher och tablå-TV som History Channel, ett och annat gammalt avsnitt av Top Gear samt QI. Och jag vill påpeka att min förmåga att ta till mig nyheter är fortsatt stor, då jag anser att den nya programledaren, Sandi Toksvig, fyller ut Stephen Frys stol och kostym på ett utomordentligt sätt.

 

Men min fru vill att jag skall se på serier. De enda serier jag är intresserad av är Allsvenskan, Superettan, division 1 södra, division 3 sydvästra Götaland, division 3 nordvästra Götaland samt Damallsvenskan. Ett av problemen är att vissa av mina serier kan nås via hennes gränssnitt i TVn.

 

Vidare så gör jag en sak i taget. Jag avskyr när min datamaskin envisas med att försöka starta korta videoklipp mitt i artiklarna som jag läser, för att visa 30 sekunder reklam, innan en femton sekunder lång kommentar visas. De som kom på det hade verkligen otur när de tänkte.

 

Så vad gör vi åt detta? Jo tänka sig, vi tar en pilsner, till och med en sommarfredagspilsner.