Jag tog mig till den traditionella bokrean härom veckan. Där köpte jag böcker tryckta på papper. Man kan säga att jag är svag för böcker på papper. Min fru tyckte att högen med olästa böcker som redan fanns i min bokhylla, gjorde att jag inte behövde köpa in något som adderade till de olästa böckernas skara.
Dock har jag inte ångrat inköpet av någon av de tre böcker som jag läst hittills. Det blev sex nya volymer på rean, varv jag således läst tre.
En av dem handlar om människor som man tror skall ångra sig, i alla fall när de håller på och dör på över 8000 meters höjd på något berg någonstans. Alpinister dör i majoritet på väg ner, efter att de nått toppen. Kanske tappar de lite av sitt fokus när de klarat av bedriften. Det finns ett exempel på en döende bergsbestigare som passade på och ringde hem och berättade att han tagit sig upp på Mount Everest, väl medveten om att han skulle dö på nervägen.
Det finns ju så många saker man skall göra innan man dör, vilket man kan läsa om i listor på nätet. Enligt dem skall man ångra det man inte gör. En gemensam sak för de flesta av dessa listor är att man skall bestiga ett berg. Ok, jag har faktiskt på min lista över möjliga events att gå upp på Kilimanjaro (5892 m) eller Elbrus (5642 m). Och då menar jag verkligen att gå, inte att klättra. Dock blev jag lite överraskad när äventyraren Annelie Pompe angav att paddla standup på en paddelboard i Säveån, som något man skall göra innan man kastar in handduken för sista gången. Kanske bäst att inte kasta handduken i fall man ramlar i och behöver den för att bli torr.
I bland tror man att folk ångrar det de säger och man tycker att de borde tänka lite innan de yttrar sig. Men man blir besviken. I samband med att Brexit började diskuteras i Storbritannien yttrade sig en konservativ politiker som heter Liam Fox. Han tycker att de skall lämna EU bland annat för det dåliga sällskapets skull. Fox anser att UK inte har något behov av att begrava sin 1900-talshistoria, eftersom de inte har några styggelser på sitt samvete. (Lika okunnigt som när moderaternas partisekreterare hävdade att det dåvarande högerpartiet kämpat för kvinnlig rösträtt i Sverige)
Tidningen the Guardian svarade Fox och bad sina läsare att rösta på vilka brittiska snedsteg som var värst under det förra seklet, som man bör ångra. Ett typiskt brittiskt tilltag som jag uppskattar stort. Överst på listan kom koncentrationslägren under Boerkriget, då britterna samlade ihop kvinnor och barn till Boersoldaterna i läger, där de dog. Med på listan är givetvis även bombningen av Dresden, en attack som kan ha dödat fler människor direkt än Hiroshima och Nagasaki tillsammans. Bland händelserna på listan finns också den typiskt brittiskt osportsliga sänkningen av den argentinska kryssaren Belgrano under Falklandskriget.
Ja, ja, jag vet ”att tänka innan man pratar är som att torka sig i arslet innan man skiter”. Men borde inte Miljöpartiet ångra att de gick med på att bilda regering med socialdemokraterna. Nu röstar de ju gladeligen på förslag som de är emot, för att sedan gå ut till pressen och basunera ut att visst röstade vi så, men det är inte vårat fel.
Eller som Gustav Fridolin så kärnfullt uttryckte sig, ”skit”. Och sedan sket han sig i byxan och röstade vidare, utan att tänka sig för. Jag undrar om stanken från Miljöpartiets fekalier i deras byxor kommer att minnas av tillräckligt många svenskar med rösträtt vid nästa val, om tillräckligt många av deras sympatisörer, ångrar sig!
Jag hoppas att vi inte kommer att ha någon anledning att ångra att vi åter samlas till fredagspilsner.