Solen skiner och tillvaron är till största delen riktigt behaglig. Hustrun och jag har redan ätit fler middagar utomhus på terrassen än vad vi gjorde under hela semestern på Orust. Resterna av Way Out West och Göteborgs Kulturkalas ekar bort mellan husen. Mitt bestående minne blir konserten på Götaplatsen med den libanesiska sångerskan Elissa. Inte för hennes skull, eftersom framträdandet var förvånansvärt platt och oengagerat, men för publiken. Jag tror att en inte ringa del av dem besökte centrala Göteborg för första gången och förhoppningsvis kommer de dit igen.
Under konserten stod jag bakom en yngre familj med tre små barn och barnvagn mitt inne i publikhavet. Pappan var givetvis helt ointresserad och pratade i telefon hela tiden och höll ett av de små barnen i famnen efter påtryckningar och instruktioner från modern. Hon var snyggt och genomtänkt klädd helt i vitt med små accessoarer i grönt och guld, bland annat en slöja tätt över håret och kring halsen med spännen som matchade hennes övriga klädsel perfekt. Det var hon som dragit dit familjen och hon hade klätt sig till fest.
Äldsta dottern var sådär sex, sju år gammal och stod nere bland benen på publiken och delade på jobbet att ta hand om småsyskonen med sin far. När jag erbjöd henne att jag skulle lyfta upp henne så att hon i alla fall fick se något, blev hon blyg och dök ner i barnvagnen. Döm om min förvåning när hennes mor aktivt uppmanande dottern att acceptera mitt erbjudande. Tyvärr räckte inte moderns uppmaningar, men jag fick i alla fall ett leende till tack från både moder och dotter.
Jag hoppas innerligt att dottern och hennes syskon får lära sig att simma!
Att utbilda badvärdar i livräddning och hjärt- lungräddning är givetvis bra. Men jag vänder mig mot tidningarnas reaktioner på drunkningarna och tillbuden. Som vanligt skriker journalisterna och rubriksättarna ”Gör något!”. Visst skall vi göra något och det är att se till att alla barn lär sig att simma, samt att alla barnföräldrar lär sig att lägga undan telefonerna och har uppsikt över sina små barn, hela tiden, då de är vid vattnet.
För övrigt så var vädret under den gångna sommaren inte så dåligt som jag upplevde det. Obehagligt med fakta som inte stämmer överens med upplevelsen. Det blåste mer än vanligt men det var bara marginellt kallare än normalt i luften och det regnade totalt sätt inte så mycket. Temperaturen i vattnet höll sig över 18 grader, i alla fall i Kungsviken. Mitt badande inskränkte sig till de fyra minuter det tog att simma 200 meter för att erövra årets snygga simborgarmärke i blått med lite stjärnblänk som extra twist på utseendet. Under simborgardagen i Kungsviken togs det sammanlagt 157 sådana märken. Hoppas att vi kan hålla simkunnigheten på en allt högre nivå och inte nöja oss förrän 100% kan simma.
Allt är dock inte frid och fröjd i grottekvarnen och mitt alltigenom fördomsfria uppträdande fick sig en liten törn under kalasen som nyss passerade. Visst springer man iväg lite spontant och käckt på konserter och olika uppträdanden, men inte på alla. Under Göteborgs Kulturkalas gjorde jag en egen lista på nätet (!) över sådan som jag ville se och som andra i min närhet kunde tänkas vilja uppleva. Bland annat noterade jag Lars-Ingemars (Lim) uppträdande med Karin Klingenstierna. Det låg lite avigt till tidsmässigt för mig, redan 16.20, men jag tänkte att jag hinner nog. Jag avstod. Jag läste rubriken på avdelningen som framträdandet var en del av. Seniorkalaset! Det var mer än vad en yngling som jag klarade av.
Så vad gör vi då. Vi samlas i ungdomligt oförstånd till ännu en säsong av fredagspilsner!
Fredagspilsner på Brewers Beer Bar på Tredje Långgatan 8, från 17.00.
/Häggan
Läs alla gamla pilsnermail här
Och så är jag äntligen klar med dokumentationen av resan till Kina och Laos.
Varsågoda.
http://webnews.textalk.com/pa-resande-fot-med-familjen-hagglin