Jag stod och såg mig om i vårt vardagsrum. Det hänger en ny tavla på väggen som har en ganska blå nyans, bland flera andra färger. Blåa saker i rummet blir blåare. När jag slängde en blick mot bokhyllan såg jag alla blå bokryggar tydligare.
Efteråt satte jag mig i läsfåtöljen. (Den heter Pernilla och är formgiven av Bruno Mathsson.) På prov kastade jag snabbt ögonen mot böckerna i den vita hyllan. Vad ser man under ett sådant kort ögonblick? Då fastnar Nationalencyklopedin och Svenskt Konstnärslexikon på näthinnan. (Det senare ska inte skrivas med versalt K, men det ger en högre status åt verket.)
Två stora verk mätt i måttenheten meter.
Det är nu tio år sedan man slutade trycka Encyclopedia Britannica på papper.
Min förståelse för trenden att köpa böcker bara för att de ser bra ut i en bokhylla, i syfte att imponera på gäster, är utomordentligt liten, till och med försvinnande, liten.
Jag gick fram till bokhyllan och började surfa lite planlöst i Nationalencyklopedin. Det kändes inte riktigt lika fräscht som på 90talet. Då försökte jag lära mina barn att det var coolare än att surfa på nätet.
Istället kollar jag några ord. Inte på måfå utan med en illvillig baktanke. 1-0 till NE när jag slår upp ”Vargtimmen”. Ordet står nämligen inte med och det ska det heller inte göra, utom möjligen som en film av Ingemar Bergman. Begreppet är inte äldre än så (1968), men har satt sig så djupt hos oss, att vi svenskar gärna tror att det är urgammalt.
Jag fortsatte till ordet ”koks”. NE berättar om pyrolys. Min tolkning börjar med ”Koks i lasten” och begreppet Tintin möter i transporten av afrikaner till Europa. Sedan tog jag i med ”Dra rôva i koks”. För jag är göteborgare. Så sa man när man inte hade samma uppfattning som den man pratade med, för länge sedan, här i stan. Ett underskattat kraftuttryck. Jag skulle vilja se och höra Ulf Kristersson säga just det till Recep Erdoğan. En nåd att stilla bedja om.
Unga kokainbrukare undrar säkert hur man snortar kokain med rumpan.
Kanske kan AI hjälpa oss på traven med ord och dess betydelse då, respektive idag. Eller tvärtom! Vilka uttryck betyder vad nästa decennium? Vad ligger runt hörnet och väntar på oss. Hur ska vi förstå vad detta nya och hemska verktyg kan göra för oss? Kan vi beskriva vår framtida historia redan nu? Vi människor är ju av naturen nyfikna. Att kunna smygtitta i facit.
Jag skulle vilja läsa utsagan från en AI-tjänst skriven år 1900 som berättar för den svenske lantbrukaren om det nya hjälpmedlet i jordbruket som kallar traktor. Det som ska ersätta hans arbetshäst. Hur beskriver man det på bästa sätt?
”Hästspring utan häst!”
Framtiden är ett lustigt ställe.
Så vad gör vi då åt detta? Jo, vi gör som alltid, vi tar en pilsner, en fredagspilsner, en kristi himmelsfärdsdagspilsner.