Mest förvånad den gångna veckan blev jag av det hysteriska firandet av Aftonbladets gamla tipstelefon i fredags. Lite överdrivet kan man tycka, men visst var det imponerande att de kunde få telefonnumret 111111 i Sveriges tre största städer och detta på den gamla goda analoga tiden med dess knattrande reläer. På andra plats bland överraskningarna kommer mitt långfinger som blev lite blodigt i samband med att jag och Kula modifierade en fönsterbänk hemma hos oss.
När man inte har till räckligt med respekt för en potentiellt farlig situation så ökar risken för misstag dramatiskt. Farligast är nog när man inte inser att situationen är potentiellt farlig. Då kan man till exempel såga sig i fingret med en cirkelsåg, i alla fall lite. Det är första gången som jag gått till fots till akuten. Catharina la ett förband och så traskade jag iväg. In på Access-akuten och sköterskan i kassan frågade vad som hänt. ”Det säger jag inte” svarade jag. ”Det kommer fram så småningom ändå” fick jag till svar och då föll jag till föga och medgav omständigheterna.
Därefter tittade hon misstänksamt på mitt bandage och sa ”Det där är gjort av en sjukvårdskunnig person”. Jag undrade om hon trodde att jag varit på någon annan konkurrerande sjukstuga på vägen och svarade ”Ja”. Tystnad uppstod. ”Vem har gjort det”. ”Det har min fru gjort, som är tandläkare” svarade jag och då blev jag vederbörligen registrerad och behandlad.
Man försöker i görligaste mån minimera risker vid farliga situationer men helt riskfritt blir det sällan. Ett säkerhetsbälte är utmärkt i farter upp till 70 km i timmen men därutöver behöver man dessutom en hel del tur vid en olycka. När man med olika åtgärder som krockkuddar, antisladd-system och elektroniska hjälpredor skapar en falsk bild av att något är ofarligt, då är det allt fara å färde.
Om man tittar på slumpen och tur som inslag i en aktiehandlarnas vardag och kör en enkel simulering på det, då visar det sig att av 1000 traders som har 50% sannolikhet att tjäna pengar så återstår 300 stycken efter fem år, som har gjort vinst varje år. Och då snackar vi bara slump. Alltså finns det dårar som tjänar pengar och blir hyllade som hjältar, tills turen tar slut! De som misslyckades minns man inte. Vilka av er kommer ihåg Kjell-Olof Feldts utsaga om att aktiehandlare kan ersättas av en flock dresserade apor?
I samband med den ekonomiska stora jättekrisen i USA trettiotalet skapades en övertygelse om att banker inte får gå omkull. Sparare som förlorar allt är ingen bra grej för styrande politiker. Kan ligga något i detta, men om man tar bort risken för marknadsstyrda verksamheter att förlora allt, då har dessa verksamheter en tendens att bli något yviga i sin hantering av risker i vardagen. Man är mer noggrann med sina egna pengar än med andras stålar!
Insättargaranti i all ära men våra banker har blivit så stora och deras lånesituation så oöverskådlig att staten tvingas garantera inte bara våra sparpengar utan även bankernas skulder. Plötsligt bär bankernas aktieägare fem procent av bankens totala risk men har 100 procent av kontroll över vinsten. Mmmm mumma smakar det, för den som får dricka ur den bägaren. Vi som jobbar med att fylla den, vi får till och med betala avgifter för att galningarna skall spekulera med våra tillgångar.
Låt oss ta en pilsner istället, en fredagspilsner.
Fredagspilsner på fredag på restaurang Hemma hos på Haga Nygata 12 från kl 17.00