Om inte om hade varit

Till höstens första fredagspilsner har jag svårt att undanhålla följande betraktelse från ett nyligen svunnet fotbolls VM, nedtecknad av den då blivande konfirmanden Christoffer Hägglin.

En betraktelse måndagen den 17 juni 2002-06-27

Jag tror att jag för första gången förstår hur den manliga personen i en av mina noveller kände sig. Inte ett rödglödgat hat, som jag först tänkte mig. Nej, en brinnande förtvivlan som förtär och bränner, en nästan outhärdlig känsla av hopplöshet.

I denna text vill jag berätta om ett ord, ett begrepp. Ett begrepp som bara människor kan förstå. Ett fruktansvärt enstavigt ord som ger lidandet kraft. När Senegals terminala mål träffar mig som ett vässat och hett järnrör, rinner förtvivlan in i varenda cell i min kropp som ett kokande hav av isvatten. Min mage vänder sig 360o samtidigt som den dansar en ödesmättad vals med mina knutna tarmar.

Jag kollapsar i min koj, tårarna är inte långt borta på grund av … smärtan. Något fysiskt och psykiskt i union. Allt börjar sjunka undan och någon sorts ro sänker sig över mitt plågat spända psyke. DÅ!! Träffar ett enstavigt ord mig som kulorna ur ett förtvivlat maskingevär.

OM!! Om Zlatan Ibrahimovic inte bestämt sig för att spela solo istället för att passa Henrik Larsson. OM!! Om inte svenskarna klappat ihop efter sitt ledningsmål. OM!! Om Anders Svensson gjort sitt livs mål istället för att träffa stolpen. OM!! Om vi kommit tvåa i gruppen så att vi fått möta Danmark som var så träigt att spelarna knakade och det växte mossa på backarna. DÅ!! Då skulle vi varit i kvartsfinal. Detta lilla ord, ”om”, så mycket mer lidande det kan skapa.

Världen är inte rättvis, men den kunde åtminstone vara orättvis åt rätt håll.

Betraktelse nedtecknad på koncentrati… jag menar konfirmationslägret Lyckebo.
Christoffer H

Välkomna till restaurang Plus på Linnégatan från kl 17.00 på fredag 23/8.

Sommarbestyr

Fredagspilsner i VM-tider, vad snackar man om då, förutom väder? Tja, fotboll kanske?

Så satt man där efter matchen! Onsdag, sådär 5 timmar efter slutsignalen. Utmattningshuvudvärken börjar krypa fram i takt med att spänningen släpper. Pulsen sjunker ner mot 60 efter att ha toppat på 130-140. Senegal, nästa punkt på agendan. Argentina gråter!

Varför då?

22 personer på en gräsmatta med en boll!

Svaret är enkelt och tråkigt. 42 är ett bättre svar, men tyvärr har vi glömt frågan till det svaret.

Inget annat, vare sig krig eller fred, har sådant grepp över så många. Och det är näpet att se de som koketterar med att inte vara intresserade. De bara måste kunna ingenting och förstå ännu mindre. Fotboll förbrödrar inte!

I vanliga fall går juni åt till att diskutera det pågående och det kommande vädret. Semesterväder, inte ens det kommer i närheten av samtalsämnestoppen. Ständigt denna fotboll

Mina barns lärare har under den gångna veckan med frenesi hävdat att det snart är sommarlov. De måste ha missat något. Fast prästen i Annedalskyrkan utbrast ”Tänk att det måste till ett fotbolls-VM för att man skall förstå att en skolavslutning passar bättre på en vardagskväll än på förmiddagen med föräldrars alla måsten och dåliga samveten”

Fotbolls-VM driver även ankdammen framåt.

Den blomstertid tycks ha passerat vilket kommer att ge stora problem för alla som avser att följa midsommartraditionen och finna sju sorters blommor att lägga under huvudkudden för att drömma våta drömmar om någon sägenomspunnen individ att tillbringa tid i intim samvaro med.

Jag följer medelålderns prima nutida manual och plockar i stället sju sorters ölburkar och drömmer om mitt favoritbryggeri.

Vad drömmer du helst om?

Låt oss därför i denna ljuva sommartid (vem vet hur juli blir) samlas till fredagspilsner på restaurang + (Plus) på Linnégatan redan nu på fredag från
17.00.
Jag slår vad om att jag och Vispen inte kommer att snacka fotboll. Kom dit och kolla själva.

Inne eller ute?

Tänk att det inte är inne att vara inne, nu är det inne att vara ute. Många kämpar för att visa att de inte följer gängse oskrivna lagar och majoriteters förtryck och därigenom lyckas hålla sig utanför. Och detta sker på alla plan.

Miljöpartiet vill inte vara inne i riksdagen. De vill vare ute ur riksdagen. För detta kämpar de frenetiskt med att bli ett konventionellt och mediokert parti som jämfört med förra årets kongress bytte snurriga bakfylleomröstningar mot kärnsvenskt rediga val om hel- eller halvrör.

Den israeliska staten uppvisar en helt osannolik vilja till att vara ute genom att bränna alla broar som kan leda in till världens människor, utom möjligen den till George W. Men för att den bron skall brinna krävs nog en slutgiltig lösning.

Ishockeysamhället i världen utanför NHL slog ytterligare några spikar i sin egen ytterdörr, från utsidan, när man med dårars envishet hade en VM-turnering i maj månad. En VM-turnering vars enda spänningsmoment var vilka utslagna NHL-proffs som skulle prioritera sitt nationslag före det egna golfhandikappet.

Sven-Göran Eriksson har visat sig ha varit inne där han inte borde varit inne och skulle därför nu vara ute, helt enligt dagens tema. Men genom att hålla sig totalt utanför den brittiska tabloidpressens innetema, sex, lyckades han med värmländskt stoiskt lugn hålla sig kvar inne i den brittiska fotbollen. Men med tanke på Ulrikas klagomål är frågan om han någonsin var inne!

Slutligen är det så att undertecknad och unge Hägertz helst dricker våra öl mellan skål och vägg och då gärna fyra väggar. Men för att visa att även vi, utan att göra avkall på vår oavhängighet, ibland vandrar på gatorna som vanliga män, så kommer fredagens fredagspilsner att intas ute på restaurang Plus (+) på Linnégatan. Allt givetvis för att visa att det är inne att vara ute!
Fredagspilsner på restaurang Plus (+) på Linnégatan från 17.00!

Dignitet på vardagsproblem

I dagens besvärliga värld finns det problem och så finns det problem. Vi strävar alla utefter olika värderingsgrunder, vilket ger oss lite olika syn på vardagen och de behov som har högst prioritet för just mig.

Det råder en viss skillnad mellan en 15-årig palestiniers uppfattning om behov och problem och på en 15-årig svensk ditos. Skillnaden mellan att gruva sig över antalet MHz och MB i morsans nya hemdator respektive att se sitt hem malas till grus av en israelisk bulldozer, är allt annat än marginell. Men det finns ju viktigare saker att tänka på.

Och så kommer man hem med en parkeringsbot, dessa dj..la lapplisor. Eller så får man förseningsavgifter för att skatten betalats fem dagar försent, skattmasar! Och etter värre, man drabbas av motsträviga stadsdelsnämndspolitiker som envisas med att följa det stabbiga regelverk som råder, politikerförakt? Tror du att majoriteten av Zimbabwes innevånare skulle uppskatta bara ett uns av den lag och ordning som vi tvingas leva under, eller skulle du uppskatta den totala frihet som råder i tredje världen? Frihet som kommer ur mynningen på en AK 47 Kalasjnikov. Men det finns ju viktigare saker att tänka på.

Dags att deklarera, oh hemska tanke. Vad jobbigt det är att granska alla siffrorna. Om vi istället skrev siffrorna med bokstäver, alltså fyra istället för 4, blev det bättre då? Man undrar. Men är det bra eller dåligt att finansiella institutioner och skattemyndigheter har halvkoll på verksamheten? En medelklassargentinare som just blivit bestulen på sitt livs besparingar av korrupta politiker och skrupellösa bankdirektörer skulle kanske uppskatta att ha något att deklarera, respektive om någon hade haft koll på verksamheten innan. Men det finns ju viktigare saker att tänka på.

I våra liv finns det allmänna saker, sedan finns det allvarliga saker att tänka på och efter det kommer det som handlar om liv och död. Slutligen har vi det enda som verkligen betyder något, Fotbolls-VM. Denne den yttersta av alla kulturyttringar, kraften som ingen rubbar, ett evenemang att njuta av i överdos. 42 dagar kvar!

Fråga Argentinaren vad som ger honom framtidstro och hopp. Vad hade slaktaren från Sabra och Shatila, herr Sharon, kunnat göra om Israel varit kvalificerat till VM och haft en fem sex palestisk-arabiska stjärnspelare? Och hur skall vi lösa Cypern-frågan? Ge Cypern en friplats i ett EM-slutspel mot att de gräver upp stilleståndslinjen, slänger ut alla lismande greker och turkar och ställer upp som ett lag!
Ha!, baggis, det fixar väl jag. Resten fixar ni, genom att dyka på på fredagspilsner på restaurang Basement på fredag från kl 17.00.

Vem är du som förälder?

Har ni märkt hur intresserad, ja nästan fixerad, jag är av mina barn och deras utveckling? Och har ni märkt att det ibland far iväg så att jag blir intresserad av barn i allmänhet också? Jasså, ni hade märkt det? Så förvånad jag blir!

Förra månades beskrivning av homosexuella skönhetsideals inverkan på modeindustrin gav ingen respons, så då får man väl ta i med något annat.

Barn som inte frigör sig från familjen blir bara dåliga karbonkopior av sina föräldrar!

Är du värd att frigöra sig ifrån? Vem är du som förälder? Är du förälder? Har du frigjort dig? Har jag fler frågor? Det är nämligen nytt nu och man måste förstå sin roll, den man valt att spela.

Här är några snappshots som troligen passar in!

Är du amatörpolisen som sätter gränser och pekar med hela handen och som ger de gränser som gäller för dig och dina referensramar? Kul att som yngel simma runt i farsans och morsans gamla stinkande vatten.

Är du terapeuten som alltid förstår och engagerar dig, som vid varje enskilt tillfälle finns där och är ett stöd och som med självklarhet vet precis vad ditt barn behöver och hur det tänker? Hur kul är det att ha morsan och farsan på ett frimärkes avstånd från det att man skall nattas, tyckas synd om när man slagit sig och ända fram till torkandet av tonåringens bakfyllespyor?

Är du produktutvecklaren, den som vet allt om hur barnets förmågor skall styras och utvecklas för att nå de rätta utbildningarna och framtidsmålen eller i alla fall kunna bli tennis- golf- eller hockeyproffs? Attans klämmigt att ha ”Carolas farsa” eller ”Carl Einar Häckners morsa” att visa upp för sina kompisar vart man än vänder sig.

Är du mäklaren, agenten som förmedlar och skapar kontakter för ditt barn i det rätta nätverken, i alla fall de rätta nätverken enligt dig? Hallicken!

Svaren redovisas i morgon på restaurang Basement från kl 17.00.

Skönhetsidealens baksida

En sak som slår mig i dessa dagar är de olika avtryck som människor lämnar i historien. Nyligen avled Astrid Lindgren och det blev ett himla kackel om Nobelpris. Nu har nog Astrid Lindgren lämnat ett så kraftigt avtryck efter sig i historien att det inte blivit mätbart större om hon fått sagda pris.

Får man citera äldste sonens beskrivning av Astrid Lindgrens verk från Graffiti i GP? ”Sällan är livet hårt och barnens problem är ofta inget värre än en vresig skomakare. En snöstorm och en ond tand försöker sätta käppar i hjulet för människorna i Bullerbyn, men ingen tar skada och istället för det med sig något äckligt positivt. Detta är till stor del en illusion skapad av fru Lindgren själv, men visst är det skönt att tänka sig att någonstans finns det en plats som är lika klichéartat ”trevlig” som Bullerbyn.”

En annan person drog sig tillbaka obesegrad för någon vecka sedan. Han är förvisso inte död, men hans avtryck i historien blir inte mindre för det. Yves Saint Laurent har hållit sin sista modevisning i Paris. Detta började han med i slutet av 40-talet och under 50-talet skapade han tillsammans med några andra herrar och deras respektive modehus, vår moderna modeindustri.

Kan något så flyktigt som mode skapa ett historiskt avtryck som till och med överstiger Astrid Lindgrens? Ja det kan det!

För med denna modeindustri skapades ett nytt skönhetsideal som inte liknade något som historien sett tidigare. Twiggy! Hur kan man överhuvudtaget komma på idén att presentera kvinnor i en förpackning som ingen man på denna planet uppskattar? (Om ni inte märkt det så uppskattar den genomsnittlige mannen stora bröst och breda höfter)

Jo men det är så här, och så börjar en lång harang av förklaringar av Cat walkens krav för att göra de olika kreationerna rättvisa. Skitsnack!

Förklaringen till Yves Saint Laurent avtryck i historien i form av trådsmala modeller utan några som helst kvinnliga former är busenkel.

Yves Saint Laurent och hans stjärnkollegor var alla homosexuella män. En homosexuell man har helt andra skönhetsidel jämfört med heterosexuella män. Dessa homosexuella mäns skönhetsideal var adonisliknande gossar i så där 18-årsåldern. Och när mästarna skapat något oerhört fantastiskt så ville de givetvis att det skulle bäras upp av en person som de ansåg vara enastående vacker för att på så sätt matcha skapelsen. Alltså en kvinna som var så nära deras skönhetsideal som möjligt. Twiggy!

Därför har vi nu i västvärlden och i infekterade delar av tredje världen ett skönhetsideal bland kvinnor som går ut på att tillfredställa lustar hos medelålders homosexuella män!

FANTASTISKT! Sicken blåsning vi alla gått på och snacka om avtryck i historien.

De av er som vill uppleva ännu ett avtryck i historien kan komma och dricka pilsner på Basement från 17.00 på fredag.

Kul att förhindra stroke

Det nya året inbjuder alltid till förutsägningar, löften och förhoppningar. Löften som bryts, förhoppningar som kommer på skam och förutsägningar som visar sig grundligt felaktiga.

Lite beroende på allvaret i de förtida beskrivningarna av den kommande tiden, så kan man med olika stort leende ha överseende med det mesta i den vägen. Hur många har till exempel överseende med min förutsägelse att Hammarby i år kommer att åka ur Allsvenskan i fotboll?

I denna den bästa av världar lever vi kanske inte i den stabilaste av tidsåldrar, även om min tolkning är att instabiliteten mer beror på tillgången på information som utan urskiljning spys ut ur allt fler mediamegafoner, än på al Qaidas oproportionerligt framgångsrika terrordåd. Det är nog inte så illa som det låter just nu, men våra vänner journalisterna måste ju sälja sina lösnummer och sin reklamtid och då måste de ha läsare och tittare som skall lockas till just deras megafon.

Ett tips inför detta och alla andra år i all välmening.

”Bekymra dig bara om saker som du kan påverka!”

Låt inte ditt kontrollbehov inkräkta på din tillgängliga tid genom att lägga tid på oväsentligheter. Det är nämligen så att tiden går och enligt ryska forskare är det inget att göra åt. De anser sig kunna visa att tiden är en irreversibel funktion som hela tiden rör sig i en riktning med en hastighet som är skild från noll, men som varierar. Den som tycker att detta är obehagligt kan finna stöd hos den stortyske författaren Hans Helmut Kirst som sa:

”Hellre lever jag gott även om jag måste betala med ett långt liv. Ty den som inte vill bli gammal får hänga sig ung”.

Så vad skall vi då göra för att inte bli fatalister och sätta oss ner i ett hörn och vänta på nästa time out, vi är nämligen moderna människor.

Jo, lika lite som vi kan påverka processerna med världens tekniska och filosofiska framsteg, dvs det var inte bättre förr men det blir bättre framöver, lika stort ansvar har vi för vår egen kunskapsnivå och därmed vår förmåga att värdera allt skitsnack som väller ut ur mediamegafonerna (risker, faror och annat som säljer lösnummer)

Aftonbladet meddelar således att risken för stroke inte ökar för medelålders män som har sex ofta och att samlag flera gånger i veckan rentav kan förebygga sjukdomen. Allt medan japanska forskare som studerade 42 män som drabbats av stroke, visat att 23 hade dukat under i armarna på sina älskarinnor.

Alltså gäller det för oss europeiska, medelålders män att i samarbete med våra partners (lägg märke till den fördomsfria moderna formuleringen) anstränga oss för att minska frekvensen av stroke i närområdet. Allt medan japanska män får lära sig att knyppla istället.
Ett litet avbrott i strokepreventionen är inte skadligt om det sker på fredag från 17.00 på restaurang Basement på Götabergsgatan.

Förtvinade jultraditioner

Natten har just gått sina tunga fjät här utanför och enligt nyhetsutsändningarna har Luciafirandet gått lugnt till. Annat var det förr! Då var det en vit Lucia. Nästan heltäckande vitt, i alla fall var drivorna med berusade vitklädda tonåringar vita. Ja alla traditioner de tas bort. Helt säkert EUs fel att ungarna inte super skallen av sig på Lucia längre.

Nyhetssändningarna innehöll dessutom en intervju med min käre granne, han med hål i ryggen ni vet. Han som hävdar sin oskuld som stenkastare bara för att han missade. Jag undrar om man skall resonera på samma sätt om Hannes hade hållit i en AK-47. (En AK-47 är alla revolutionärers käraste leksak som också går under namnet Kalasjnikov. Världens utan jämförelse främsta automatiska handeldvapen). Om han stått där och missat sina första 30 skott eller varför inte stenar, hur skall man då reagera om han laddar om eller hämtar fler stenar? Hannes ångrar ingenting och anser att stenkastning är det enda sättet att komma till tals med samhället idag. Jag väntar ivrigt på Hannes fredsälskande och pacifistiske fars uttalande kring detta.

Alla vi andra blir blasé och bevärdigar bin Laden och hans grottor ett förstrött intresse medan vi jagar vidare i den accelererande helgyran. I år skall det inte bli så mycket av allt och vi skall hinna klart i rimlig tid utan att stressa ihjäl oss. Har ni hör den förut? Och hur kommer det att bli?
Jo, det blir fredagspilsner redan i morgon den 14 december. Att genomföra ett traditionsenligt pilsnerdrickande den 21 anses som ogenomförbart. Sålunda styckar vi traditionerna och samlas på restaurang Basement från kl 17.00 i morgon fredagen den 14 december.

I flärdens dunkla vikar

I dessa tider av terror, katastrofer och oro blandad med konjunkturfall, skall man enligt historien fjärma sig från verkligheten och anlita flärden som tröst. Så gjorde man i bland annat Berlin på 20-talet och i Hollywood på 30-talet.

Flärd för mig handlar mycket om vad kvinnor har på sig för kläder. Ganska enkelt, ju mindre kläder (i både antal och storlek), gärna i glansiga material, desto mer flärd. Dock hävdar jag att det finns en gräns för hur små och få kläderna får vara. Enligt min forskning är det nämligen så att i princip hela den kvinnliga mänskligheten ser bättre ut med kläder på än utan!

Alltså har vi ett matematiskt problem som har som ytterligheter de talibanska kvinnornas burkas å ena sidan och de brasilianska kvinnornas stringtrosor av snören å den andra. Inte mycket flärd på något håll där inte. Men det finns alltid någon idiot i gänget som snabbt ger sig på att ta fram den differentialekvation som blir följden om man i detta max/min-problem tar med tiden som variabel. Det vill säga den tid som det tar att ta av kläderna. Samtidigt måste man dock klara av randvillkoret som styrs av flärden.

Kläderna skall för att representera flärd givetvis framhäva det kvinnliga hos kvinnorna. Historien ger oss olika exempel på vad olika epoker räknar som kvinnlighet. Dessutom är det så att flärden också omfattas av de kläder som inte syns, alltså kläderna som man har under. Att dessa kläder inte syns äger numer inte helt och hållet sin riktighet. Som alla sett är det numer populärt med mycket lågt skurna byxor där trosorna sticker upp över kanten. Saknar helt samband med flärd enligt mig!

Majoriteten av de typer av underkläder, som tills för en tid sedan bara såldes per postorder eller i skumma butiker på Andra Långgatan och som numer exponeras hos såväl Lindex som H&M, har sitt ursprung i det viktorianska London. Ni vet på den tiden när drottning Viktoria sa till sina kvinnliga undersåtar att de skulle lägga sig på rygg, blunda och tänka på imperiets väl. Då var det inte comme-il-faut att vara naken i några som helst sammanhang. Därför uppfanns då dessa damunderkläder som del i något nödvändigt ont och för att skyla så stor del av den kvinnliga kroppen som möjligt. Samma utstyrsel som idag sägs accentuera och framhäva kvinnlighet, var alltså den tidens sängkammarburka. De’ ni grabbar, att vi var så nära släkt med talibaner det visste vi inte!

Nåväl, med eller utan flärd så är det pilsnerdags, till och med fredagspilsnerdags. Vi följer upp förra månadens succé på restaurang Basement på Götabergsgatan. Då räknade vi in 27 personer i vårt vuxenfritids. Blir vi fler i morgon?

Fredagspilsner på restaurang Basement på Götabergsgatan från klockan 17.00.

Att få uppmärksamhet

Vuxenfritids på Basement!

Tänk på vad du säger! Vuxenfritids, det begreppet kan allt uppfattas fel på många sätt, så tänk på vad du säger. Nu ligger just denna uppmaning inte så väl till för mig, men kanske för er. Jag är ju mer åt Arne Ankas håll.

I dessa dagar av korstågsnoja översvämmas vi av individer som helt utan självkritik slänger ur sig saker endast i syfte att väcka uppmärksamhet, vara märkvärdiga och få lov att komma i tidningen eller om det fullbordas, komma med i TV.

Detta bevisades till fulländning då TV visade en geografiskt okunnig meteorolog som hävdade att det dammoln som regnade ner över Västkusten härom dagen kunde härröra från sand som rivits upp av explosioner i Afghanistan. Frågan är vem man skall bli mest besviken på, TV-kanalen som spred budskapet eller meteorologen som sket ur sig det. (Ref till Arne Anka).

Och så är det ju roligt att skämta. Practical jokes står snart som spön i backen och mjältbrandsbranden sprider sig med oanad hastighet. Så enkelt det är att lägga lite damm i ett kuvert och skicka det till någon man uppskattar eller någon man inte uppskattar, beroende på humoristisk läggning. Jag väntar bara på att ett svensexegäng skall klä sig i förmodade arabiska kläder och på skoj ropa ”Allah akbar” och provkapa en buss eller ett flygplan med plastknivar som inledning på en trevlig kväll för att därefter skjutas i småbitar av svenska polisens specialstyrka.

Vi tar det lite lugnare och med överlägset jämnmod så revolutionerar vi vårt vuxenfritids genom att på fredag mötas på restaurang Basement på Götabergsgatan kl 17.00. Jag och Vispen inspekterade lokalerna i tisdags och fann dem ändamålsenliga Att vi också blev bjudna på var sin öl av restauratören själv påverkade oss inte det minsta. Vi har integritet!
Alltså, fredagspilsner på restaurang Basement på Götabergsgatan från 17.00.