Skönhetsidealens baksida

En sak som slår mig i dessa dagar är de olika avtryck som människor lämnar i historien. Nyligen avled Astrid Lindgren och det blev ett himla kackel om Nobelpris. Nu har nog Astrid Lindgren lämnat ett så kraftigt avtryck efter sig i historien att det inte blivit mätbart större om hon fått sagda pris.

Får man citera äldste sonens beskrivning av Astrid Lindgrens verk från Graffiti i GP? ”Sällan är livet hårt och barnens problem är ofta inget värre än en vresig skomakare. En snöstorm och en ond tand försöker sätta käppar i hjulet för människorna i Bullerbyn, men ingen tar skada och istället för det med sig något äckligt positivt. Detta är till stor del en illusion skapad av fru Lindgren själv, men visst är det skönt att tänka sig att någonstans finns det en plats som är lika klichéartat ”trevlig” som Bullerbyn.”

En annan person drog sig tillbaka obesegrad för någon vecka sedan. Han är förvisso inte död, men hans avtryck i historien blir inte mindre för det. Yves Saint Laurent har hållit sin sista modevisning i Paris. Detta började han med i slutet av 40-talet och under 50-talet skapade han tillsammans med några andra herrar och deras respektive modehus, vår moderna modeindustri.

Kan något så flyktigt som mode skapa ett historiskt avtryck som till och med överstiger Astrid Lindgrens? Ja det kan det!

För med denna modeindustri skapades ett nytt skönhetsideal som inte liknade något som historien sett tidigare. Twiggy! Hur kan man överhuvudtaget komma på idén att presentera kvinnor i en förpackning som ingen man på denna planet uppskattar? (Om ni inte märkt det så uppskattar den genomsnittlige mannen stora bröst och breda höfter)

Jo men det är så här, och så börjar en lång harang av förklaringar av Cat walkens krav för att göra de olika kreationerna rättvisa. Skitsnack!

Förklaringen till Yves Saint Laurent avtryck i historien i form av trådsmala modeller utan några som helst kvinnliga former är busenkel.

Yves Saint Laurent och hans stjärnkollegor var alla homosexuella män. En homosexuell man har helt andra skönhetsidel jämfört med heterosexuella män. Dessa homosexuella mäns skönhetsideal var adonisliknande gossar i så där 18-årsåldern. Och när mästarna skapat något oerhört fantastiskt så ville de givetvis att det skulle bäras upp av en person som de ansåg vara enastående vacker för att på så sätt matcha skapelsen. Alltså en kvinna som var så nära deras skönhetsideal som möjligt. Twiggy!

Därför har vi nu i västvärlden och i infekterade delar av tredje världen ett skönhetsideal bland kvinnor som går ut på att tillfredställa lustar hos medelålders homosexuella män!

FANTASTISKT! Sicken blåsning vi alla gått på och snacka om avtryck i historien.

De av er som vill uppleva ännu ett avtryck i historien kan komma och dricka pilsner på Basement från 17.00 på fredag.

Kul att förhindra stroke

Det nya året inbjuder alltid till förutsägningar, löften och förhoppningar. Löften som bryts, förhoppningar som kommer på skam och förutsägningar som visar sig grundligt felaktiga.

Lite beroende på allvaret i de förtida beskrivningarna av den kommande tiden, så kan man med olika stort leende ha överseende med det mesta i den vägen. Hur många har till exempel överseende med min förutsägelse att Hammarby i år kommer att åka ur Allsvenskan i fotboll?

I denna den bästa av världar lever vi kanske inte i den stabilaste av tidsåldrar, även om min tolkning är att instabiliteten mer beror på tillgången på information som utan urskiljning spys ut ur allt fler mediamegafoner, än på al Qaidas oproportionerligt framgångsrika terrordåd. Det är nog inte så illa som det låter just nu, men våra vänner journalisterna måste ju sälja sina lösnummer och sin reklamtid och då måste de ha läsare och tittare som skall lockas till just deras megafon.

Ett tips inför detta och alla andra år i all välmening.

”Bekymra dig bara om saker som du kan påverka!”

Låt inte ditt kontrollbehov inkräkta på din tillgängliga tid genom att lägga tid på oväsentligheter. Det är nämligen så att tiden går och enligt ryska forskare är det inget att göra åt. De anser sig kunna visa att tiden är en irreversibel funktion som hela tiden rör sig i en riktning med en hastighet som är skild från noll, men som varierar. Den som tycker att detta är obehagligt kan finna stöd hos den stortyske författaren Hans Helmut Kirst som sa:

”Hellre lever jag gott även om jag måste betala med ett långt liv. Ty den som inte vill bli gammal får hänga sig ung”.

Så vad skall vi då göra för att inte bli fatalister och sätta oss ner i ett hörn och vänta på nästa time out, vi är nämligen moderna människor.

Jo, lika lite som vi kan påverka processerna med världens tekniska och filosofiska framsteg, dvs det var inte bättre förr men det blir bättre framöver, lika stort ansvar har vi för vår egen kunskapsnivå och därmed vår förmåga att värdera allt skitsnack som väller ut ur mediamegafonerna (risker, faror och annat som säljer lösnummer)

Aftonbladet meddelar således att risken för stroke inte ökar för medelålders män som har sex ofta och att samlag flera gånger i veckan rentav kan förebygga sjukdomen. Allt medan japanska forskare som studerade 42 män som drabbats av stroke, visat att 23 hade dukat under i armarna på sina älskarinnor.

Alltså gäller det för oss europeiska, medelålders män att i samarbete med våra partners (lägg märke till den fördomsfria moderna formuleringen) anstränga oss för att minska frekvensen av stroke i närområdet. Allt medan japanska män får lära sig att knyppla istället.
Ett litet avbrott i strokepreventionen är inte skadligt om det sker på fredag från 17.00 på restaurang Basement på Götabergsgatan.

Förtvinade jultraditioner

Natten har just gått sina tunga fjät här utanför och enligt nyhetsutsändningarna har Luciafirandet gått lugnt till. Annat var det förr! Då var det en vit Lucia. Nästan heltäckande vitt, i alla fall var drivorna med berusade vitklädda tonåringar vita. Ja alla traditioner de tas bort. Helt säkert EUs fel att ungarna inte super skallen av sig på Lucia längre.

Nyhetssändningarna innehöll dessutom en intervju med min käre granne, han med hål i ryggen ni vet. Han som hävdar sin oskuld som stenkastare bara för att han missade. Jag undrar om man skall resonera på samma sätt om Hannes hade hållit i en AK-47. (En AK-47 är alla revolutionärers käraste leksak som också går under namnet Kalasjnikov. Världens utan jämförelse främsta automatiska handeldvapen). Om han stått där och missat sina första 30 skott eller varför inte stenar, hur skall man då reagera om han laddar om eller hämtar fler stenar? Hannes ångrar ingenting och anser att stenkastning är det enda sättet att komma till tals med samhället idag. Jag väntar ivrigt på Hannes fredsälskande och pacifistiske fars uttalande kring detta.

Alla vi andra blir blasé och bevärdigar bin Laden och hans grottor ett förstrött intresse medan vi jagar vidare i den accelererande helgyran. I år skall det inte bli så mycket av allt och vi skall hinna klart i rimlig tid utan att stressa ihjäl oss. Har ni hör den förut? Och hur kommer det att bli?
Jo, det blir fredagspilsner redan i morgon den 14 december. Att genomföra ett traditionsenligt pilsnerdrickande den 21 anses som ogenomförbart. Sålunda styckar vi traditionerna och samlas på restaurang Basement från kl 17.00 i morgon fredagen den 14 december.

I flärdens dunkla vikar

I dessa tider av terror, katastrofer och oro blandad med konjunkturfall, skall man enligt historien fjärma sig från verkligheten och anlita flärden som tröst. Så gjorde man i bland annat Berlin på 20-talet och i Hollywood på 30-talet.

Flärd för mig handlar mycket om vad kvinnor har på sig för kläder. Ganska enkelt, ju mindre kläder (i både antal och storlek), gärna i glansiga material, desto mer flärd. Dock hävdar jag att det finns en gräns för hur små och få kläderna får vara. Enligt min forskning är det nämligen så att i princip hela den kvinnliga mänskligheten ser bättre ut med kläder på än utan!

Alltså har vi ett matematiskt problem som har som ytterligheter de talibanska kvinnornas burkas å ena sidan och de brasilianska kvinnornas stringtrosor av snören å den andra. Inte mycket flärd på något håll där inte. Men det finns alltid någon idiot i gänget som snabbt ger sig på att ta fram den differentialekvation som blir följden om man i detta max/min-problem tar med tiden som variabel. Det vill säga den tid som det tar att ta av kläderna. Samtidigt måste man dock klara av randvillkoret som styrs av flärden.

Kläderna skall för att representera flärd givetvis framhäva det kvinnliga hos kvinnorna. Historien ger oss olika exempel på vad olika epoker räknar som kvinnlighet. Dessutom är det så att flärden också omfattas av de kläder som inte syns, alltså kläderna som man har under. Att dessa kläder inte syns äger numer inte helt och hållet sin riktighet. Som alla sett är det numer populärt med mycket lågt skurna byxor där trosorna sticker upp över kanten. Saknar helt samband med flärd enligt mig!

Majoriteten av de typer av underkläder, som tills för en tid sedan bara såldes per postorder eller i skumma butiker på Andra Långgatan och som numer exponeras hos såväl Lindex som H&M, har sitt ursprung i det viktorianska London. Ni vet på den tiden när drottning Viktoria sa till sina kvinnliga undersåtar att de skulle lägga sig på rygg, blunda och tänka på imperiets väl. Då var det inte comme-il-faut att vara naken i några som helst sammanhang. Därför uppfanns då dessa damunderkläder som del i något nödvändigt ont och för att skyla så stor del av den kvinnliga kroppen som möjligt. Samma utstyrsel som idag sägs accentuera och framhäva kvinnlighet, var alltså den tidens sängkammarburka. De’ ni grabbar, att vi var så nära släkt med talibaner det visste vi inte!

Nåväl, med eller utan flärd så är det pilsnerdags, till och med fredagspilsnerdags. Vi följer upp förra månadens succé på restaurang Basement på Götabergsgatan. Då räknade vi in 27 personer i vårt vuxenfritids. Blir vi fler i morgon?

Fredagspilsner på restaurang Basement på Götabergsgatan från klockan 17.00.

Att få uppmärksamhet

Vuxenfritids på Basement!

Tänk på vad du säger! Vuxenfritids, det begreppet kan allt uppfattas fel på många sätt, så tänk på vad du säger. Nu ligger just denna uppmaning inte så väl till för mig, men kanske för er. Jag är ju mer åt Arne Ankas håll.

I dessa dagar av korstågsnoja översvämmas vi av individer som helt utan självkritik slänger ur sig saker endast i syfte att väcka uppmärksamhet, vara märkvärdiga och få lov att komma i tidningen eller om det fullbordas, komma med i TV.

Detta bevisades till fulländning då TV visade en geografiskt okunnig meteorolog som hävdade att det dammoln som regnade ner över Västkusten härom dagen kunde härröra från sand som rivits upp av explosioner i Afghanistan. Frågan är vem man skall bli mest besviken på, TV-kanalen som spred budskapet eller meteorologen som sket ur sig det. (Ref till Arne Anka).

Och så är det ju roligt att skämta. Practical jokes står snart som spön i backen och mjältbrandsbranden sprider sig med oanad hastighet. Så enkelt det är att lägga lite damm i ett kuvert och skicka det till någon man uppskattar eller någon man inte uppskattar, beroende på humoristisk läggning. Jag väntar bara på att ett svensexegäng skall klä sig i förmodade arabiska kläder och på skoj ropa ”Allah akbar” och provkapa en buss eller ett flygplan med plastknivar som inledning på en trevlig kväll för att därefter skjutas i småbitar av svenska polisens specialstyrka.

Vi tar det lite lugnare och med överlägset jämnmod så revolutionerar vi vårt vuxenfritids genom att på fredag mötas på restaurang Basement på Götabergsgatan kl 17.00. Jag och Vispen inspekterade lokalerna i tisdags och fann dem ändamålsenliga Att vi också blev bjudna på var sin öl av restauratören själv påverkade oss inte det minsta. Vi har integritet!
Alltså, fredagspilsner på restaurang Basement på Götabergsgatan från 17.00.

Fredagspilsneradministration

Så står vi då där igen!

Var då någonstans och varför?
På 1252 och dricker fredagspilsner!

Men?

Det är givetvis Usamas fel och de knäppa tidningarna!

Va´ då knäppa tidningar?

Ja, Ding Bladen du vet!

Det där får du aldrig ihop!

Jo, eftersom det är förhöjd säkerhetsnivå just nu på svenska flygplatser (av kända skäl) så blev det förseningar som gjorde att jag och Vispen inte hann snacka och i Stockholmstidningarna (som är knäppa) så stod det inte om något annat än vilket lag som kanske vinner allsvenskan (som om det skulle vara svårt att förutse) och inget om pilsner på fredagar. Vilket skulle bevisas!

Dessutom hävdar Thomas som driver 1252 att det skulle vara jättetrevligt att se oss där igen. Så varför inte! Vi går dit imorgon och diskuterar vart vi skall gå sedan.

Vidare fick jag ett SMS igår från någon som löd: Alla är så arja på mej, får jag sova hos dej / Usama. Glömde kolla numret meddelandet kom ifrån. Hade kanske betalats bra hos FBI/CIA. Eller vad tror ni?

I morgon diskuteras annars även Vispens sjuknivå (synd om), svenska fartkontroller (det är något för våra engelsktalande vänner) samt vår egen roll i den träiga inåtvändhetens utveckling och vår till denna kopplade svaghet för rabatter! (Den hänger ni inte med på!)
Häng istället med på fredagspilsner 1252 i dag (fredag) från 17.00 så blir allt lite trevligare.

Ingen fredagspilsner?

Så var då frågan om han skulle kunna hålla sina datortangenter borta från terrorattacken mot World Trade Center. Tydligen inte.

Det känns verkligen som om majoriteten av er är genuint illa berörda av det som inträffat och med sann medkänsla deltar i de tysta minuter som i parti och minut genomförs i Sverige. Det gäller inte mig!

Men eftersom trycket är så stort på allt och alla från det stora landet i väster och dess president, så följer vi de stora elefanterna och ställer in morgondagens fredagspilsner och skjuter på evenemanget i en vecka.

Till de av er som blir ärligt upprörda och till och med ilskna över mitt raljerande kring vår sorg och kommenderade sorgmanifestationer, vill jag ge en hemläxa. Här följer några namn och till dem förknippade frågor. Mina frågor är; hur många och hur många? Namnen är Sabra, Satila och Alhabja.

Frågor om moral och etik är alltid intressanta, men faktum kvarstår att moral är ett ämne lösligt i alkohol. Kvarstår då etiken.

Den mest etiskt besvärliga frågan idag är var vi skall dricka vår fredagspilsner. Eftersom jag och Vispen bestämmer och samtidigt bor i Linnéstaden, så blir det gärna gångavstånd för oss. Inte vidare etiskt med tanke på våra kamrater som framlider sina liv i diverse mer eller mindre fabulösa förorter. Alltså, kom med förslag. Man kan föreslå ”Eggers bar” tycker Vispen och man kan föreslå ”Basement” tycker jag. Vad tycker ni?

Jag tycker att det är fantastiskt roligt och ger hopp om framtid och liv att Calle och Chatarina Schneider har fått sitt andra barn. Och jag tycker att vi skall få bestämma vad han skall heta!

Gör er hemläxa och kvalificera in till nästa veckas fredagspilsner så får ni vara med och bestämma vad grabben skall heta.
(George och W är uteslutna men Häggan är vackert, framförallt i moderna datorsammanhang)

Planer och deras vikt

Hej go vänner. Nu är det dags att planera igen. Planera liver under semestern. Livet ni vet , det som passerar medan vi gör upp andra planer. Det enda vi med säkerhet vet om alla våra planer är att de slår mer eller mindre fel.

Tänk på alla dem som planerade i slutet på 60-talet. Tror ni att de kunde förutse oljekrisen och dess effekter? Och tänk på dem som planerade på slutet av 80-talet. Tror ni att de kunde förutse Berlinmurens fall. Jag var själv i Berlin i oktober 1989 och såg då en mur som jag trodde skulle stå där för evigt. Två månader senare var den borta.

Så skall vi då planera för den ena eller den andra väderleken? Eller skall vi kanske planera för en rejäl getingsommar.

Nej, låt oss istället ta en öl.

Innan dess vill jag passa på och tacka er alla, det vill säga nätverket, för ert engagemang i mitt sökande efter nytt arbete. Ett stort antal kontakter och uppslag har resulterat i flera erbjudanden om anställning. Jag har gjort mitt val och återkommer till detta så snart nya telefonnummer och e-postadressen är klara.

Det är min fromma förhoppning att detta exklusiva och väl fungerande nätverk skall fortsätta att verka i framtiden. Bara inte vår finansminister i ivern att finna nya beskattningsbara tillgångar gör ett tillslag mot oss. När möjligheten att beskatta löner och kapital minskar så söker han och hans gelikar efter nya jaktmarker. Villaägandet beskattas hårt eftersom det är svårt att flytta villan till något skatteparadis. Så se upp med förmåner som kan knytas till nationen.

Värdet av medlemskap i exklusiva nätverk kan snart omräknas direkt till svenska kronor och då ligger vi riktigt risigt till. Personligen tror jag att vi därför kommer att övergå till kommunikation via brevduvor eftersom skattemyndighetens förföljande av dessa budbärare kommer att kunna klassas som djurplågeri och därför förbjudas.

Leve den absurda svenska förkärleken för djur framför människor

Pilsner på fredag på 1252 från 17.00

Förblivande eders ödmjuke inbjudare

Popularitet i vågor

Som ni alla vet går popularitet i vågor. Just nu är till exempel Dubbel Trap inte lika populärt som för snart ett år sedan. Detta trots att Sveriges bästa Dubbel Trap-skytt även är sångerska i ett amatördansband, vilket såpa-läge! Vad hör jag, kommer ni inte ihåg vad Dubbel Trap är för något? Dess popularitet falnade nog med den olympiska elden.

Nåväl, ni kommer i alla fall ihåg ”Framtids-Birger”, han med fabriken ni vet. Han är inte särskilt populär ändå, fast ni kommer ihåg honom. Kanske tycker han att det vore bäst om ni inte kom ihåg honom. Så olika det kan vara.

Internet är inte heller särskilt populärt i dessa dagar, inte bland aktieägare och investerare åtminstone. Man har större framgång om man sysslar med att lura folk på pengar och kallar sig bank eller om man lurar på folk erektion och kallar sig för läkemedelsbolag. Svängningarna i världen, den västra alltså, är liksom lite större än vad verkligenheten, den reella alltså, kräver just nu, men journalisternas och analytikernas självuppfyllande profetior måste givetvis uppfyllas.

Det hela handlar ganska mycket om pedagogik. Det är lättare att sälja erektion på burk till en slak man än att övertyga honom om behovet av spetsteknologiska digitala tjänster. Det första behovet är nog lite tydligare i jämförelse med det behov han inte ens vet om att han har. (Fast så slak är tydligen inte den svenske mannen. Men han är sur i magen enligt försäljningsstatistiken rörande Losec och Viagra.)

Vi har alla tydliga behov av att dricka pilsner med varandra. Detta gör vi i morgon fredag på restaurang 1252 från klockan 17.00.

Lita inte på små gröna män

Frank Zappa varnade det amerikanska folket inför nationens 200-årsjubileum
1976 för att: ”People will try to sell you things that you may not ought to buy”. I vår tid av upplysning och högt stående moral försöker människor fortfarande att sälja saker och tjänster till er som intimt knyts till vissa begrepp och händelser och gärna dessa begrepps inneboende moralvärderingar (t ex ”eko” och ”miljö”) och händelsernas pseudoaktualitet (t ex ”millennieskiften”). En stunds eftertanke och analys är alltid på sin plats när charlatanerna dyker upp för att lura er.

Jag minns till exempel en person som försökte skrämma mig med att vårt hus var ett radonhus. När jag påpekade för honom att huset, trots den putsade fasaden, är helt byggt i trä och grundlagt på lera så dröp han iväg. En annan miljöskurk ville bärga olja från ett vrak utanför Lidingö och fick nästan ett kontrakt av kommunen innan undertecknad råkade dyka upp och meddela att ångpannan på den båten eldats med kol. ”I de mörkaste vatten…”

Och vad slängde du i komposten i morse? Kompostpolisen ser dig! I dagarna har begreppet ”kompost” nämligen fått sig en rejäl törn av forskarvärlden, men budskapet vill inte riktigt tränga in i den ”gröna” delen av vårt samhälle. Storskaliga komposter är i princip omöjliga att hålla fria från skadliga mikroorganismer och giftiga ämnen. Man kan inte jaga varje individ och kolla vad som slängs i komposten och dessutom blir kunskapskraven på individerna om vad som får och inte får slängas orimliga. Och blir man förbannad på samhället en fredagskväll så är den revolutionära handlingen att slänga något förbjudet i komposten inte långt borta.

För massor av år sedan introducerades bilder av glada delfiner på tonfiskburkarna för att påvisa det miljövänliga i fångstmetoderna. Detta fick ett snabbt genomslag bland konsumenterna. Nu skall det därför till informativa bilder på all vår mat om hur kul djuren haft det, innan de blev just mat. Och ju gladare djuren varit, dess bättre blir vår mat, eller hur var det nu! Ja ni trodde väl inget annat om mig. Alla frigående kycklingar har visat sig bära på bakterien campylobakter. Om ni inte tillagar den glada kycklingen riktigt och håller ordning på knivar och skärbrädor så får den fart på er mage så det dånar och sprutar, riktigt obehagligt blir det.

Som ni vet så var vi på ”ekoturistresa” i Belize över jul och nyår. Och det mesta är faktiskt ”eko” i Belize. De vet att naturen är den resurs som de har för att locka turisterna och det är turisterna som betalar deras löner. Inga naturupplevelser att visa upp, inga inkomster, ganska enkelt.

Men, när vi bodde i indianbyn San Pedro Columbia blev det lite för mycket. De sex familjerna på vår resa bodde hos var sin indianfamilj. Vi fick gå på utedass, bli bitna av deras hundar och sova i hängmattor, kort sagt leva väldigt nära indianerna. Men vi fick också tillaga tortillias över öppen eld. All mat tillagades för övrigt över öppen eld. När vi var där! Den lokale arrangören hade nämligen sagt till våra värdfamiljer att ställa undan sina gasolspisar för att ge oss ett genuinare ”eko-intryck” av vår vistelse.

Lurade igen!

I morgon tycker jag att vi skall visa upp alla prylar som någon lurade på oss i samband med millennieskiftet. De där nödvändiga minnesprylarna över vår livstids största pseudohändelse.

Detta gör vi på restaurang 1252 på Linnégatan från kl 17.00, som återigen slår upp sina portar bara för oss, nu även med uteservering!