Solen går ner jämt och ständigt överallt. Trots detta är solnegångar speciellt viktiga för turister i t ex Key West, Ankor Vat och på Gili T. Men det var coolast på Gili T eftersom där inte fanns något tingeltangel, bara en pilsner eller Sprite i väntan på själva eventet.
I väntan på ännu en solnegång tar vi oss en pilsner
och leter efter fina snäckor
och så försvann den ikväll igen.
Man kan faktsikt gå runt Gili Travangan utan större ansträngning, men det är trevligare att ta en liten hästdroska. Även hästarna är små som ni ser.
Liten häst, liten vagn, stor last
Vi försökte dock vara så små som möjligt när vi klättrade upp i vagnarna. Att hålla balansen var ett påtagligt problem för båda transportör och transporterade
Vi är kanske inte så små men få
Vissa platser ger tunga vibrationer och Dödens Fält är ett sådant ställe. Man rör sig långsamt och talar ganska tyst. Det går inte att förstå allt vad bilder och guider vill berätta. Inte ens templen med skelettdelar förmår förtälja hela historien.
Vandring på Dödens Fält
Man ser sig noga för var man går och var man sätter ner foten nästa gång. Omfattningen av dödandet får lite mer plats i sinnet när man tvingas kryssa mellan likdelar och klädrester.
Se dig för, du vet inta vad eller vem du trampar på
Ni får faktiskt tycka vad ni vill om dagens digitala kommunikationsmetoder epost, msn och sms. Eller nätverk som Facebook och Twitter. Så här såg det ut närhelst de hande en möjlighet. Ungdomarna håller kontinuerlig kontakt med omvärlden och det är något riktigt positivt. Förutom känslan av att stundom vara nära fast man är på andra sidan jorden, så uppmuntrar det till att kontakta och hålla kontakt med kompisar som man kanske mötte som hastigast i Australien, Indonesien, Vietnam eller någon annanstans.
Spelar du data?
Stranden vid Mui Ne är känd som kite-surfarnas paradis. Vi fick skåda höga hopp och volter och personer som släpade sin skärm och bräda fram och tillbaka längs stranden.
Hjälp mig vända, hjälp hjälp mig vända!
Jaha, det var så man skulle göra. Jag provar lite senare.
Tjoho, titta han flyger
En turistfälla av stora mått står den vietnamesiska armén för. Det kostar en dollar per skott att prova en M16 eller en AK47. Någor som grabbarna givetvis inte kunde motstå. Speciellt inte eftersom det gick på reskassan.
M16 provskjuts, lägg märke till hörselskydden.
Och det är klart att den lille skall få prova också tycker hans mamma.
M16 igen, vad är det för fel på Kalasjnikov
FNLs legendariska tunnelsystem nordväst om Saigon finns kvar till viss del. Även om de flesta historierna är propaganda och tunnlarnas strategiska värde är överdrivet så blir det en fantastiskt bra historia att berätta. Och det gör man. Ser ni luckan?
En lucka under löven
Titta, där var den. Men vem är det som tittar ut?
Där var luckan
I Saigon byggs det nästan överallt. Det är bostadshus med lokaler för småskalig verksamhet i bottenplanet. Där kan man finna mopedverkstäder, en liten handelsbod eller en reparationsverkstad för nästan vad som helst. Här är det fortfarande lönsamt att fixa till något som går sönder
Bygga för nya tider
Det är dock aldrig långt från det nya till det gamla. Cyklar som trampas och risfält som sås och skördas för hand finns överallt
Den gamla tiden cyklar förbi
Redan efter några dagar i Vietnam kunde barnen konstatera att Vietnamkriget betyder avsevärt mer för deras föräldrar än för alla vietnameser födda efter 1970. Det oerhört ambisiösa vietnamesiska folket är upptaget med att bygga upp nya verksamheter och bekymrar sig så lite som möjligt om krigshistorien.
Amerikaner och andra västerlänningar har inga problem i landet, vare sig som turister eller affärsmän.
Historiska vingslag i propagandoform
Det är mycket viktigt att vara försiktig med den starka solen i alperna. Man skall smörja in sig med diverse medel som förhindrar att man får brännskador av första graden. Heltäckande klädsel är givetvis att föredra.
Soldyrkande skidåkare
Hallå eller! Sa vi inte att ni skulle vara försiktiga och nämnde vi inte även heltäckande klädsel!
I solen igen
