Göteborgsnavet – underjordisk ringlinje
GP 920415

Göteborg behöver en helhetslösning på trafikproblemen i innerstaden, inte ytterligare ett komplementsystem. En centralt belägen, snabb och kapacitetsstark ringlinje för regionens pendeltrafik är en lösning som ger positiva effekter inom alla problemområden som berörs. Detta trafikkoncept har vi valt att kalla Göteborgsnavet.

Göteborgsnavet bygger på att regionens samtliga pendeltåg leds in i en centralt belägen underjordisk ringlinje. Detta ger ett kapacitetsstarkt trafiksystem i innerstaden. Med fyra till åtta stationer får alla resenärer rimligt gångavstånd till alla mål i centrum och man täcker in 95 % av spårvagns- och busslinjer i Göteborg. Detta ger incitament för en ökad regional pendling bland de som har sin arbetsplats i stadens centrala delar och sin bostad i någon av kranskommunerna, vilket i sin tur leder till en markant minskad biltrafik. Resandeundersökningar på Alingsåspendeln visar att den är mycket framgångsrik i att dra till sig pendlare med gångavstånd till Göteborgs central.

Konceptet utnyttjar maximalt de befintliga investeringarna i dagens trafiksystem och är klart jämförbart i kostnadshänseende med övriga aktuella förslag i ämnet. Den ökade resande strömmen i pendeltrafiken ger dynamiska effekter på övriga resandeströmmar vilket leder till att dessa ökar. Detta har visat sig vara fallet i de referensanläggningar världen över som lyckats.

Ett transportsystem av detta slag blir ekonomiskt lönsamt i strikta termer först när det utformats till att också transportera gods. Ett system för mycket snabb lossning och lastning av mindre kontainrar för lättare gods skulle kunna utnyttjas av all verksamhet i innerstaden och därmed minska den tunga trafiken.

Slutligen ger detta koncept en fortsatt vacker stad som dessutom kommer att fungera bättre trafikmässigt än tidigare. Det ger dock inte något skojigt att visa upp till friidrotts VM 1995. Det är alltför tydligt att detta är huvudincitamentet för det snabba införandet av automatbanor som nu diskuteras. Politiker och chefstjänstemän som på detta sätt vill bygga monument förtjänar inte det förtroende som kommunens innevånare gett dem. Skall det slängas pengar i sjön finns det både roligare och bättre sätt.

Kollektivtrafiken i Göteborg bygger på tre trafiksystem: spårvagn, buss och pendeltåg. Vi behöver inte ytterligare ett och det finns inga tekniska eller ekonomiska förutsättningar för att byta ut dessa tre mot ett nytt. Alla föreslagna system baserade på mindre vagnar i automatsystem har det gemensamt att de endast kan bli ett komplement till större stomsystem. Dessa system är dessutom utomordentligt känsliga för störningar, oavsett förespråkarnas förtroende för modern datorteknik.

Göteborgs trafikproblem är inte bara en följd av en dåligt fungerande lokaltrafik, det är också, till minst lika stor del en följd av den ökande regionala pendlingen. Lokalt krävs idag därför en snabb och centralt belägen ringlinje. För pendelresenärerna är problemet framför allt att de tvingas till tidsödande byten för att nå sina olika resmål i Göteborg. Begränsningarna ligger i ingetdera fallet på den tekniska sidan utan är alla av strikt ekonomisk natur. Göteborgsnavet erbjuder här en kostnadseffektiv och väl integrerad helhetslösning.

Förutom att regionens samtliga pendeltåg kan ledas in på ringlinjen, gäller detta även för snabbspårvagnen till Angered liksom den planerade till Askim och en eventuell liknande till Hisingen, vilka även de till sin natur är av pendeltågskaraktär. Härigenom erbjuds inte bara ett antal alternativa avstigningsstationer för Göteborgs och regionens pendlare, utan etableras samtidigt och utan egentliga extrakostnader en både turtät och kapacitetsstark centralt belägen ringlinje.

Med denna lösning och väl valda stationsplatser längs ringlinjen skulle bland annat samtliga regionens pendelresenärer direkt nå flertalet centralt belägna arbetsplatser i Göteborg men även ha direkt tillgång till näst intill hela det lokala kollektivtrafiknätet. De skulle dessutom direkt nå resmål som Stena, Liseberg, Ullevi, Svenska Mässan och Scandinavium. Detsamma skulle naturligtvis även gälla alla Landvetters flygresenärer, resande med pendeltåg från bland annat Borås och Landvetter. För Göteborgs lokaltrafikresenärer skulle det innebära radikalt förkortade restider genom de nu mycket svårframkomliga delarna av staden.

Genom att låta pendeltrafiken från Bohusbanan passera Hjalmar Brantingsplatsen i tunnel och vidare söderut under älven mot Järntorget ges möjlighet till betydande integrationsvinster med tanke på framtida spårbunden trafik och en eventuell framtida snabbspårvagnslinje i riktning nordväst.

Erfarenhetsmässigt skulle utnyttjandegraden på det redan befintliga kollektivtrafiknätet komma att öka avsevärt då man åstadkommer ett väl fungerande stomsystem som detta. Systemet medger dessutom möjlighet till integration med ett system för lättare lokala och regionala godstransporter vilket även det ökar dess ekonomiska potential.

Kostnadsmässigt skulle själva ringlinje med anslutningar ligga i storleksordningen cirka 4 miljarder kronor vilket gärna kan ställas i relation till kostnaden för E6-tunneln i det s k Adelsohnska paketet. Vidare bör alla regionala trafikbolag, kranskommunerna och de perifera kommunerna inom 10 mil från Göteborg ha ett så påtagligt intresse för denna lösning att de också deltar i finansieringen.

Den föreslagna sträckningen går till 50% i berg. Den övriga sträckningen går under gator och kanaler eller i områden där befintlig bebyggelse inte påverkas av tunneldragningen. Att bygga tunnlar i berg är konventionell teknik. Det gäller också för tunnlar i lera med den skillnaden att tunnlat i lera är markant dyrare.

Göteborgsnavet ger alltså:
- En lösning på trafikproblemen i centrala Göteborg
- Ökad regional pendling och därmed minskad biltrafik
- Maximalt utnyttjande av befintliga investeringar
- En ökning av den totala resandeströmmen genom dynamiska effekter
- Ett system för lättare godstransporter som minskar den tunga trafiken
- En fortsatt vacker och fungerande stad med mindre biltrafik

Carl Backman
Anders Hägglin